Saknade Zach..
Hejsan - Inlägg 436.
Skrev i det tidigare inlägget om att jag pratat med Frida och det fick mig såklart att fundera på Zach, min lillprins. Och gud vad jag saknar honom! Det är nästan så att jag går i bitar, han finns i mina tankar varje dag och jag vill bara se hans söta ögon kika på mig med den där speciella blicken.. Men som det verkar så dröjer ett tag tills vi får ses igen. Frida har inga planer på att fara uppöver och jag ska inte neröver.. Vad skulle jag neröver och göra liksom? Äsch, det känns bara jobbigt! Det brukar inte gå såhär långt emellan våra träffar och han är ju en del av familjen. Men det är väl bara att stå ut, förr eller senare så får vi väl
träffas igen och då blir det väl bara ännu bättre!
Hold on be strong heter det va?
Vi hörs när vi hörs
//Anna
Funderingar
Hejsan - Inlägg 435.
Sitter här och sitter, har klickat runt en massa och tänkte att jag kanske skulle skriva ett litet inlägg till er! Har idag inte gjort så mycket, vi vaknade vid 9 och sedan efter att jag och Sagis pratat till typ 10 gick jag ut med dogsen. Därefter så gjorde jag kaffe och matade Saga. Ja, och sen ringde telefonen, jag pratade med Frida i nästan 1 och 1/2 timme.Under tiden så åt, sov och skrattade Sagis.. Och just det ja! Hon gnölade lite också när hon började tycka att jag var trist :)
Sedan tog jag hundarna på en till promenad, med Saga i vagnen. Saga somnade typ på en gång och har sedan sovit och sovit! Hon sover fortfarande, och lär nog göra det i en liten stund till innan hon vaknar och vill ha maten :)
Så då, medan hon sover sitter jag här och fördriver tid.
Jag fick lite reflektioner på mitt tidigare inlägg som jag funderar på. Speciellt den första kommentaren jag fick.. Den om att det är så att jag behöver henne. Är det så?
Jo, självklart. Jag vet att jag älskar att vara med henne, jämt! Jag vill inte missa någonting utan bara njuter av att vara med henne, se henne le och skratta :) Och inte är det något fel med det.
Samtidigt så är det ju också så att det känns olustigt i mig vid tanken på att lämna bort henne, det känns elakt och som om hon inte ska känna sig riktigt trygg. Den dagen jag valde att behålla Sagis, den dagen gick jag också in i mammarollen, jag visste att mitt liv skulle se annorlunda ut och jag välkommnade det med öppna armar. Jag visste att mitt liv från och med då inte längre bara skulle handla om mig och som sagt, jag välkommande det.
Nu såhär 3 månader sedan hon föddes är jag otroligt lycklig över mitt beslut att behålla henne, jag är välsignad med det vackraste i världen och varje dag är underbar.
Äsch, jag vet inte om jag är konstig men jag är lycklig och mitt barn verkar nöjt.
Egentligen är väl det allt som spelar roll.
Vihörs när vi hörs
//Anna
Är jag konstig?
Hello - Inlägg 434.
En fundering som slog mig tidigare idag var om jag är konstig, eller avvikande på något sätt som aldrig haft barnvakt till Saga, trots att hon snart är 4 månader. Det längsta jag har varit ifrån min dotter är ca 30 - 45 minuter. Den enda som har matat henne är jag, eftersom jag helammar och alla gånger utom 2så är det jag som klätt på henne. Det är bara 1 person till som bytt hennes blöja och bara jag har nattat henne och väckt henne.
Är detta konstigt eller får det vara så?
Jag vet ett flertal personer som fått barn nu, och de har alla haft barnvakt till sina ungar. De flesta tvekar inte på att låta någon annan ta hand om deras barn. Jag ser verkligen inget fel i detta utan tycker att det är upp till var och en men jag kan ju endå inte låta bli att fundera på om jag är konstig?
Tar jag rollen som Sagas mamma på för stort allvar? Lägger jag för stor vikt vid att hon behöver mig?
Jag vet inte. Så därför frågar jag er.
Är jag konstig? Överdriver jag mammarollen? Och hur gör ni?
Sedan den 8:e oktober har jag varit mamma på heltid,
har aldrig haft barnvakt och bara låtit en annan person byta Sagas blöja.
Gör det mig till konstig?
Vi hörs när vi hörs
//Anna
En vanlig fredag.
Hejsan - Inlägg 433.
Sitter just nu hos Sophia, har varit här och passat Siggelusk och Falconetti :) Tror att jag kanske nämnde det i ett tidigare inlägg, men med mitt minne så minns jag inte om jag skrivit det eller inte!
Så just nu sitter jag här och skriver lite, satt alldeles nyss med Sagis på golvet och myste lite:)
Nu ligger goungen på golvet med rumpan bar och har snurrat runt till sidan för att kunna se tv:n.
Om hon får ligga kvar så tror jag snart att hon hamnar på mage, hehe! Och då finns en risk för sura miner!
I morse vaknade hon vid 8 och vägrade promt att somna om!
Jag försökte sådär lite pedagogist att förklara att vi skulle sova nu eftersom mamma var trött, men Saga verkade inte hålla med mig om att vi skulle sova utan hon var lika vaken som innan vårt samtal och det är bara att gilla läget, vissa dagar vill man ju helt enkelt inte ha sovmorgon!
Just nu så löper min lillprinsessa Jessie, så hon är hos Carina och jag har Spacie hos mig.
Vet inte om jag berättat om Space, men det är iaf en kinesisk nakenhund som ska flytta till mig när jag flyttar in i min nya lägenhet! Han är världens sötaste och snällaste lille kille och Sagis gillar honom skarpt!
Sedan på tal om hundar så har jag ju hittat en hane till Pirelli som jag skall ta en kull på till våren!
Min första kull i min egna kennel! Tänk vad häftigt :)
Så om någon därute går i valpköparplaner så får ni komma ihåg mig!!
Jag kommer ha underbara shelties till salu i sommar :)
Om ni är nyfiken på min kennel och mina hundar så kan ni klicka här!
Sedan vid den här tiden nästa år ska jag para Jessie, så då kommer det mera valpar :)
Nej, nu ska jag mata Saga men vi höres senare eller så!
Vi hörs när vi hörs
//Anna
Till Saga - 3 månader & din första vaccination.
Hej älsklingen min!
Nu var det ett tag sedan jag skrev ett brev till dig,och under tiden så har du liksom blivit så stor!
Nu går vi tillsammans och lägger oss vid 10 - 11 varje kväll och somnar oftast riktigt fort och sover tills du blir hungrig i lilla magen och somnar sedan medan du äter :) Sedan så kliver du upp runt 10 -11 nästan morgon och då är du alltid lika pigg och glad, du ler och skrattar åt mig!
Nu kandu ibland också bara ligga i din vagn och le åt dina figurersom hänger uppe i sufletten, tidigare bara sov du eller var arg i vagnen. Men nu när du har blivit stora tjejen så verkar det som om du kan roa dig själv lite mer.
Sedan så har du upptäckt att tummen är kanon att suga på! Den är ofta på plats mitt i munnen och du är så nöjd :) Nappen totalnobbar du, och jag har nästan slutat att försöka.. Vissa sötungar kanske aldrig vill ha nappen?
Du verkar iaf vara en sån!
Och du är ju så söt när dusuger på tummen!! Ja, för duvet inte riktigt vad du ska göra av resten av handen så den hamnar ofta framför det ena ögat och då ser du lite förvånad ut.
Idag var vi på BVC för att ge dig din 3-månaders vaccination.
Vi skulle ha gett den redan i förföra veckan men då hade du utslag på benen och armarna så då fick vi vänta lte istället så att det inte blev något tok med dig eftersom vi inte visste och ännu inte vet vad utslagen berodde på.
Så vi fickglatt vänta tills idag, för idag skulle även mamma till MVC.
Ja, dit går blivande mammor innan bebisen kommit för att kolla så att allt ser bra utmed er därinne.
Och sedan när bebisen kommit så går mammorna dit för att kolla så att kroppen mår bra efter den stora förlossningen. I allefall!
Åter till saken. Du fick idag sprutorna också vägdes du igen.
När du fick sprutorna så blev du såklart ledsen, eftersom den nog gjorde lite ont i dina golår.
Uscha, det var inte alls roligt! Mamma grinade en skvätt för din skull.
Men så snart de satt på plåster och du fick pussen och kramen av mamma så blev du glad igen :)
Därefter så vägde vi dig och nu väger du 5195 gram och har alltså passerat 5 kg strecket!
Sedan så är du nu 60 cm lång och ditt huvud är nu 39 cm i omfång.
Tänk så stor du blivit nu!
Jag hade tänk att skriva mera i det här brevet, men jag hör att du vaknar så det är bäst att jag slutar att skriva och går och hämtar dig istället min gounge!
Puss på dig hjärtat <3
//Din mamma
Frånvaro.
Hejsan - Inlägg 432.
Klickar in för att säga att jag just nu inte har något internet hos Maria och Dessan, och lite längre fram så kommer jag inte heller att ha internet, då jag har hittat en lägenhet och där finns ännu inget internet.
Förhoppningsvis så får jag flytta in i månadskiftet!
Lägenheten ligger rätt så centralt i Sundsvall, det tar väl ca 3- 5 minuter att gå ner till själva stadskärnan :)
Det är en underbar 2:a, fräch och väldigt snyggt renoverad. Man kan säga att jag blev kär i den så fort jag kikade in genom dörren! Så snart har jag och Sagis vårt egna hem där vi kan börja bygga upp vårat liv tillsammans!
Just nu i skrivande stund är jag hos Sophia och vaktar Sigge medan de hjälper Vicky att flytta.
Här finns internet och jag skaförsöka att blogga lite när jag är här.
Men nu vill Saga äta, så ni får ha det så bra till nästa gång!
Vi hörs när vi hörs
//Anna
Att känna obehag.
Har nu under en tid ramlat över en hel del program som handlar om ungdomar som är eller vill bli gravida.
I dessa program görs en hel del för att ungdomarna ska välja en annan väg, alltså vänta eller göra abort, och jag fylls alltid av detta obehag då jag ser detta. Flickorna får ofta ta hand om en docka, som tydligen skall vara som att ta hand om en riktigt bebis och de här flickorna lessnar ganska fort på dockan och glömmer den på diverse ställen eller rent av lägger den i garderober och dylikt för att slippa höra den.
Anledningen till att jag känner obehag är att jag tycker att de vuxna personerna i dessa program beter sig felaktigt och de försöker skäramma ngdomarna till att inte skaffa barn för tidigt, de påvisar att de "inte ens" kan ta hand om en docka och att såklart inte är redo för ansvaret som det innebär att vara mamma.
Det som upprör mig är att de vuxna baserar sin åsikt på en docka.
En docka.
Hade någon gett mig en docka innan Saga kom, hade jag antagligen också stoppad den i garderoben.
Eftersom det är just det, en docka.
En docka har inga som helst likheter med min älskade dotter som faktiskt behöver mig.
Att ta hand om Saga är ett nöja, jag njuter av varenda stund.
Men att ta hand om en docka på det sättet skulle aldrig falla mig in, vare sig jag var gravid eller ville bli gravid.
Just därför att en docka endå bara är en docka och inget levande väsen som behöver kärlek och omtanke för att överleva. Nej, en docka behöver ingen omtanke. En docka behöver ingenting, eftersom det är ett dött ting.
Självklart så finns det personer som i allt för ung ålder inte ska ha barn.
Det finns de som inte är redo, självklart så gör det det.
Men att använda en docka för att påvisa det känns för mig bara fel.
Varför inte låta andra unga mammor berätta för dessa unga tjejer om vilket jobb det är istället?
Nej, jag känner att jag måste sluta se sådana program eftersom jag känner ett sånt starkt obehag av dem.
För att se unga tjejer behandlas som om de vore mindra värda bara för att de känner barnlängtat eller för att de råkat bli gravida klarar jag inte av. För endå om vi ibland är för unga och väljer knepiga vägar så tror jag att finns en styrka inom oss, en styrka som ger sig till känna när vi som mest behöver den.
17 år & gravid
&
17 år och mamma till Molly
Två lysande exempel på undomar som är och kommer att bli fina mammor trots sin ringa ålder!
Vi hörs när vi hörs
//Anna
Hört på bussen.
Egentligen ska man väl inte tjuvlyssna på andra då de pratar i telefonen men jag kunde bara inte låta bli då han sa att de hade "wipade".. Förstod då direkt att han pratade om World of warcraft, det ultimata dataspelet för de som (förlåt) inte har något liv. Eller ja, de som nästan inte har något liv.
Han konversation löd typ såhär:
Vi bara wipade, och det var en såndär minikung.
Ja, och vi ba healade, alltså pumphealade.
Hela guilden bara, va!
Jag vet inte om det bara är jag som sett alla dessa parodier på Wow, men
det kändes iaf som om jag befann mig mitt i en.
Jag kunde bara inte hålla mig för skratt utan fick typ äta upp min jacka för att kväva skratten..
Nej, jag vet inte. Men någon spelnörd blir jag då aldrig och slipper därför "Wipa".
Sedan hela min dag, ja jag säger bara det!
Min bussresa, var helt sjuk!
Först så fungerade inte busskortet så en främmande men ack så snäll man betalade åt mig ner till stan(mitt bankkort är glömt hos Carina), därefter skulle jag byta buss och åka ut till Njurunda.
Nervös som tusan över vad jag skulle göra då mitt busskort inte skulle funka, vad skulle jag säga?
Planerade snabbt att låtsas som om jag inte visste att det inte funkade och hoppas på det bästa..
Väl på bussen så märker jag att busschaffören var en sån där sur en som inte verkade låta klantiga personer med felande busskort åka med gratis.. Men som tur var gick bakdörren inte att stänga och hon hann inte med mig så jag fick åka gratis! Gissa om jag blev glad!
Men när bussen sedan p.g.a dörren blev typ 20 minuter försenad var jag inte lika glad längre utan bara oroad över att jag skulle komma försent till Sagas BVC koll.
Och mycket ritigt, vi kom försent men det gjorde inget utan var faktiskt bra eftersom då vi skulle fara hem mötte min barnmorska på MVC och kunde boka en tid för återbesök!
Så då fick jag det avklarat också.
Så i det hela blev det en bra dag :)
Vi hörs när vi hörs
//Anna
Ett år har gått - 2009.
Tänkte skriva lite om året som gått, jag gjorde det efter 2008 och vill ju såklart att det ska vara en återkommande tradition här i min blogg som ska finnas förevigt, hehe!
Mitt år började med lite festande och en massa kyla.
Sedan när det nalkades februari började jag må illa, mensen uteblev och jag hade otroligt ont i magen.
Självklart blev jag fundersam men tänkte faktiskt aldrig på att jag faktiskt kunde vara gravid.
¨Nej, eftersom värken jag kände var precis som mensvärk trodde jag att mensen var på väg, men att den var försenad.. Ack, så fel jag hade!
I februari, i slutet kände jag att graviditetstest var på sin plats och när det var positivt så grepp chocken tag i mig!
Jädrar.. En liten,liten bebis växte, precis i det ögonblicket i min mage.
Jag visst med ens att mitt liv inte skulle bli sig likt.
Sedan har mitt år rullat på, i takt med att magen har växt har också jag växt som person.
Min tro på mig själv och vad jag själv är kapabel till har blivit större.
I sinnet har jag varit tillfreds med vad som komma skall och jag har varje dag längtat efter min lilla underbara unge. Samtidigt som mitt liv blev ett helt nytt liv så har jag fått sluta i skolan, flyttat hem igen och jobbat dubbeljobb halva sommaren för att tjäna så mycket pengar som möjligt.
Jag har mått både bra och dåligt, men nästan aldrig nått botten.
Nej, för 2009 var ett år fyllt av hopp och längtan.
Varje dag har fört med sig någonting bra och jag har lärt mig att jag är stark och väldigt modig.
I oktober föddes min älskade dotter, och här börjar också ett nytt kapitel i sagan som är jag.
Namnet Saga var självklart, och jag var direkt redo att gå in i rollen som mamma.
Nu har det gått 3 månader och ett nytt år har kommit, och jag känner på mig att varje år efter 2009 bara kommer att bli bättre och bättre! För nu har jag mitt mirakel som lyser upp varje dag :)
Nej, 2009 har varit ett otrolig omvälvande år!
Men det har varit ett år i lyckans tecken!
Mitt mirakel som gjorde 2009 till mitt bästa år hittills!
Vi hörs när vi hörs
//Anna
En solig morgon!
Men äsch! Är snart där.. Bara 71 inlägg kvar :)
Hehe, fast om sanningen ska fram så bryr jag mig inte om de där 500 inläggen, eftersom orsaken till att de inte är så många ännu heter Saga och sitter i min famn just nu och är smått missnöjd över mammas internetvanor.. Nej, jag har ju en del annat att göra nu när hon finns i mitt liv och att blogga kommer i skymundan. Men men, jag bloggar när jag hinner och har lust vilket räcker för mig.. Och tydligen för henne! Haha!
Nej, nu är det dags för lite frulle, men jag kommer in senare och skriver mera.
Har ju inte skrivit om året som gått eller om hur jag firade mitt nyår :)
Den som väntar på något gott..
Ha en solig morgon ni alla underbara läsare!
Vi hörs när vi hörs
//Anna
Med ångest..
Nej fy tusan.. Men nu är jag tillbaka på allvar! Har inte planerat att flytta arslet härifrån på ett tag, utan kommer att befinna mig hos mina fina vänner Maria och Dessan.
Jag har just nu inte tillfälle att skriva ett superlångt inlägg, eftersom Saga sitter i "hoppehoppistolen" och snart blir missnöjd :) Men imöra, eller senare så är jag tillbaks med det senaste nytt!
Tack till er som hänger kvar trots mina dåliga uppdateringar :D
Vi hörs när vi hörs
//Anna
