Igår hittade jag detta på FB och hos Lady Dahmer - Snippkläder kanske sitter åt lite om man har en JÄTTEDASE dinglandes mellan benen?  Där har alltså företaget Löfvings Kläder HB, fallerat stort med att möta kritik från sina kunder, de går till och med så långt att de anklagar Lena för att driva dem emot konkurs. Jag var in på deras Facebooksida, och varenda plagg var uppmärkt med "Pojke/Flicka", till och med babykläderna - trots att de i ett utalande skriver att på babysar är det ingen skillnad på deras kroppar. Jag påpekade lite fint(näääeee, argt, förbannat) att det är ingen skillnad på pojk/flickkroppar förrän de hamnar i puberteten och att deras butik inte tyckte sälja kläder för barn i tonåren.

 

Här nedan är två utav inläggen från Löfvings Kläder AB, samt ena Lenas inlägg.

 

 

 

 

 

 

Charloth skickade en länk till mig, hittad i dagens VK(Västerbottens-kurir).

Och jag säger bara - Hej Facebookvardag!

Här förnedrar vi kvinnor, kallar dem horor och skapar en grupp som heter just det - "Alla tjejer är horor".  Det är en MAN i 20-årsålder som skapat gruppen, och jodå, han är anmäld men tror ni att det kommer att bli något seriöst av den anmälan?

Facebook-grupp anmäld.

 

Jag kan med tungt hjärta säga, att det tror inte jag. För kan män gå fria för våldtäkt, så går de antagligen fria från att ha nedvärderat kvinnor med ord som hora, pissluder och slampa. Jag menar, blir du inte fälld för att du knullar en kvinna utan tillåtelse, ja då vet inte hur du ska bli fälld för att du verbalt kränkt henne.

 

 

Sitter och läser runt lite, blandade bloggar och artiklar kring ämnet Genus och Feminism.

 

Gång på gång dyker frågan upp i mitt huvud - Är det såhär vi vill ha det?

Vill majoriteten av den Svenska befolkningen ha det såhär, eller är vi på väg emot bättre tider?

Ger er några exempel på varför vi bör kämpa för ett mer jämnställt samhälle, varför vi måste börja ge våra barn chansen att hitta sin egna roll och få välja vem hen själv vill vara. Varför vi måste kämpa för att kvinnor inte ska ses som svagare, för att kvinnor inte ska placeras i fack. 

 

Nr 1 hittar vi hos Lady Dahmer.

 

Klicka er gärna vidare på LDs länkar, och läs Sten Sture Skaldemans kommentarer i helhet. Skrämmande läsning, av en man som helt klart använder sig av härskartekniker och inte kan bemöta kritik på en konkret sätt.

Han drar dessutom på sig offerkoftan en hel del, och uttrycker att vi kvinnor tycker oss äga rätetn att kritisera äldre män för att de är ju bara "gamla gubbar". Japp, moget Sten sture, moget..

 

Nr 2 hittar vi hos Ajour.

 

 

 

Nr 3 hittar vi på bloggen Liwet och vardagen.

 

Dela gärna, sprid och uppmärksamma.

Att det ens är tillåtet på Lund universitet att kränka kvinnor i text på detta vis är svårt att ens ta in.

Så ja, dela - SPRID!

 

 

Nr 4 hittar vi ännu en gång hos Lady Dahmer.

att vi fortfarande lär flickor att det är kärlek.

 

 

 

Nr 5 hittar vi både hos Lady Dahmer och hos Aftonbladet.

&

 

 

Det får räcka för idag, jag har bara skrapat på toppen av isberget, visat en minimal bråkdel av allt som finns därute. Jag kommer att återkomma till ämnet, igen och igen och igen.

 

Frågeställning igen nu då?

Vill vi ha det såhär?

 

För just nu, om man tänker att...

 

 

 

 

 

 

 

 

Tänkte svara på en kommentar jag fick på inlägget nedan.

Känner att budskapet inte går fram, att ni inte förstår helhetsbilden och jag vill verkligen att ni ska se och förstå.

Annars tjänar det ingenting till att skriva om dessa åsikter, för då är det ju bara jag som ser det och inte ni, mina fina läsare. Och jag känner att de här åsikterna behöver komma ut och belysas mera.

Så just därför svarar jag på en kommentar.

-

Okej, först.. Jag skiter i hur ensamma män har det.

Och de ensamma kvinnorna med. Detta handlar inte om det, verkligen inte!

Och till nästa sak. Jag retar mig inte på dessa leksaker, deras förpackning och deras syfte.

Jag äcklas av dem, jag förfäras och vill inte att mina barn ska se dem.

-

De flesta utav er såg att pojken "lagar mat", men tyvärr. Det är FEL.

Pojken grillar, och det är en stor skillnad för flickor lagar mat, de ska stå i köket och laga mat åt mannen som jobbar. Råkar det dock bli grillat så ska mannen grilla, för det är mannens sak att göra.

Kvinnor duger inte till sånt. Nej, för kvinnor ska sköta hemmet.

Och där ingår att hänga tvätt.. Hänga tvätt, laga mat, ta hand om barnen m.m

Det finns leksaker för alla dessa tillfällen, leksaker som ska "förbereda" våra barn inför vuxenlivet.

Ett liv där det fortfarande är skillnad på män och kvinnor, där kvinnor tjänar mindre, där kvinnans plats är i köket, där mannen ska dra hem pengar och vara så manlig och okänslig som möljigt.

-

Vi lever omringade av dessa påtvingade könsroller varje dag oh inte många genomskådar dem tyvärr.

Det är exakt samma som med kläder.. Flickor ska ha ljust och ömtåliga, söta kläder medan pojkar ska ha mörka, slitstarka kläder. Tjejkläder är dessutom i mycket små storlek figursydda och urringade.

Skrämmande, eller hur?

Lägger upp en bild och ber er hitta felet.

Det är inte svårt, det är uppenbart och jag hoppas att mina läsare ser det.

Jag såg det och ville kräkas.

-

Jag fick en kommentar från Annika som kommenterade inlägget nedan som jag känner att jag vill svara på, eller snarare förklara hur jag tänker kring det hon skrev. Annika har inte bett om något svar men jag känner mig manad att ge ett ändå, hoppas att det är okej med dig Annika!

Som ni kan läsa i kommentaren så skriver Annika att hon tycker att man faktiskt att man kan säga till sitt barn att det är duktigt då det får alla rätt på ett prov eller äntligen lär sig knyta skorna. Och självklart kan man det!

Det är ettt fritt val, vad man väljer att säga till sitt barn när det presterar.

Men jag kommer att välja att inte säga att mina arn är duktiga när de klarar av saker, jag kommer att bemöta på ett annat sätt. Självklart så ska de veta att de gjort bra ifrån sig och varit duktiga men dettta kan man visa sitt barn utan att säga att arnet är något. Det är fullt möjligt.

Vi låtsas att Saga kommer hem en dag och har klarat ett prov.

Då kanske jag möter henne och säger - Hur kändes det då? Var det lätt eller svårt? Är du stolt? Ja, stolt ska du vara! Detta var bra gjort! Jag är stolt över dig! Du kan väldigt mycket, visst är det härligt med kunskap?

Satt och zappade mellan olika tv-kanaler tidigare och ramlade över en dokumentär på 4:an.

Den hette något i stil med "mammas lilla prinsessa" och handlade om en skönhetstävling för barn i England. Och det är så hemskt, äckligt och skrämmande hur de små barnen piffas upp. De har tonvis med smink och ena flickan(11år) berättade att hon helst vill använda glasögon och inte kontaktlinser men om hon tar på glasögonen så får hon skäll av sin mamma. Samma flicka hade redan gjort ett skönhetsingrepp, och samma flicka bär smink varje dag.

-

En annan flicka, skulle vara med i tävlingen för att höja sitt självförtroende.

Hon sminkades, fick låna en klänning och lärde sig en dans. De lat ut massor av pengar och tid på detta.

För att flickan genom att bedömas för sin skönhet, och på så vis höja sin självkänsla.

Hon skulle med andra ord lära sig att det enda som spelar roll är ytan.

-

En annan flicka hade tränat stenhårt, köpt en klänning för massor av pengar, blivit hårt drillad av sin syster för att vinna och gick därifrån utan en vinst men med tankar om att hon var ful och att hon inte dög.

Hon hade nu lärt sig att hon inte dög för den hon är.

-

Och det är där det börjar.

Det behöver inte vara lika extremt som detta men varje gång vi påpekar

för våra barn hur fina de är så lär de sig att det är viktigt att vara fin.

Varje gång vi påpekar för våra barn att de är söta så lär vi dem att det är viktigt att vara söt.

Varje gång vi säger till våra barn att vi är tjocka, lär vi dem att man måste vara smal för att duga.

Varje gång vi påpekar för våra barn att det är duktiga så lär de sig att man måste vara duktig för att duga.

Har tänkt att blogga under dagen, men det har inte blivit av.

Jag hade en tanke om att blogga om mina barn, deras kläder och mitt synsätt på vad deras kläder säger om dem och mig. Jag har hela tiden klätt mina barn i det jag tycker är fint. Och då har det inte spelat någon roll om det är sk pojk eller flick - kläder. Nu börjar dock nya tankar dyka upp i mig. Jag har börjat tycka illa om klänningar, då jag ser hur de hindrar den fria leken.

Jag har ledsnat på rosa, gulligull och och allt som är sådär fruktansvärt gulligt!

Alltså, missförstå mig inte.. Det kan vara finnt det med, men ibland blir det bara för mycket. För MIN smak.

-

Jag älskar kläder med tuffa, stora tryck.

Kläder i massor utav färger med lite udda mönster och färgkombinationer.

Kläder som syns! Och så är jag en riktig sucker för skjortor och för tunikor med romantiska mönster.

Så visst, jag väljer fortfarane kläder efter vad jag gillar men jag har nu börjat undvika kläder som bidrar till den sterotypiska bilden av hur flickor och pojkar ska se ut. Och det gör jag för att det känns rätt för mig.

Kläder ska vara lekvänliga och sköna. Barnen ska trivas i dem och så spelar ju inte färgen någon roll.

Jag tycker att det är otroligt skönt att ha fått den här bilden av kläder, det underlättar när jag handlar åt barnen.

För jag har nästan inga begränsningar, jag kan leta på alla avdelningar. På "pojk" sektionen och "flick"sektionen.

-

Jag har mycket blandade kläder åt flickorna. Massor med rosa. Och Hello Kitty.

Men jag har också blå skjortor åt Saga, och en massa blå kläder åt Freja.

Jag har gröna kläder med bilar på, bodysar med flyplan och dinosaurier på och det stör mig inte.

Jag klär på mina barn det jag gillar och det som är skönt.

-

Fyller ut inlägget med lite blandade bilder på mina barn och deras olika kläder!

.

Ja, för en tid sedan skrev jag ett inlägg.

Ett inlägg med lite åsikter kring hur jag vill behandla mina barn, och hur jag vill att de ska bemötas utav mig och sin omgivning. Jag skrev först ett lite kortare inlägg om saken, och fick ganska många åsikter. Speciellt från de som tykte att det jag skrev och tyckte var lite knasigt och konstigt. De trodde inte på det jag tror helt enkelt.

Och det är helt okej.

Men någonstans så kände jag att jag var tvungen att refleketera mera över saken och ge er läsare en klarare bild av vad jag menade, så jag skrev ett inlägg till och det var då, efter att det inlägget legat uppe ett tag som jag fick den där kommentaren. Kommentaren i sig är inte lång, den är inte speciellt skriven men det betydde en hel del!

-

Den kommer faktiskt från min inspiration, den kvinna som fått mig att tänka i de här nya, härliga banorna.

Kommentaren var från självaste Lady Dahmer, och kommentaren ser ni här..

Nej, jag gör det bara inte.. På vilken blogg man än tittar så ser man att de följer den nya säsongen av Big Brother.
Och nä, jag kan inte förstå vad som är så bra?

Jag totalvägrar att se skiten, det finns inte.
Varför ska jag titta på omogna idioter som självmant blir inlåsta i ett hus där de vattnas med alkohol och blir uppmande att skämma ut sig och halvt förstöra sina liv.

Men ja, vill folk se det så får de ju göra det och inte ser jag ner på er för det.
Alla gillar vi ju olika.

Tjaba!

Hade ju lite tänkt att ge er ett inlägg som inte är om valet, men eftersom det ligger verkligen för nära för att jag ska kunna släppa det. Det är verkligen en mörk dag idag.
Många börjar reagera på att vissa av oss ser så hårt på SD's ingång i riksdagen och de påstar att vi motarbetar demokratin och den personliga åsikten. Jag tycker såhär: Man har rätt till en åsikt, demokrati bygger på åsikter och folkets vilja. Anledningen till att just jag är upprörd över SD's framgångar är mycket simpla. De står för en politik som jag anser är ful, och nedvärderande. Självklart så får du tycka att deras politik är bra, du får rösta på dem. Jag kommer inte att börja utesluta såna personer ur mitt liv, men jag kommer att kräva svar på varför?
Vad är det i SD's politik som gör att ni röstar på dem och står bakom politiken?

Jag tycker att det är helt okej att ifrågasätta, för jag backar inte för att ni ifrågasätter mitt val att rösta på MP.
Jag står upp för den rösten, och är väldigt väl insatt i deras politik.

Det jag finner en aning lustigt med många SD väljare är att de bara vet en gnutta om Sd's politik, de vet att de vill minska invandringen. Men vad vill de mer? Och vad är det för personer som ligger bakom detta parti?
Vet ni det?
Jag menar inte någonstans att provocera, utan jag vänder mig bara till er i ren nyfikenhet.
Att jag inte vänder mig till er som röstat på M, C, KD eller FP är ganska enkel.
Jag tror mig veta varför, eftersom jag även är insatt i deras politik.
Och även om deras politik skiljer sig väldigt mycket från de röd/grönas så skiljer sig också vi väljare från varandra. Jag ville verkligen inte ha en blå regering, eftersom jag anser att den ökar klyftorna, struntar i frågor som jag brinner stark för och inte gör mycket för att öka den gemensama välfärden i Sverige.
Men eftersom SD i princip bara belyst 1 fråga så undrar jag vad man
grundar sin röst på då man lägger den på dem.



Jaja, jag ska se på TV eller något och försöka att pressa fram ett leende eller två.
Ciao!

För mig är det en sorgens dag idag.
Vi har 4 år till framför oss av en Alliansstyrd regering, SD har fått ta plats i riksdagen och jag kan inte låta bli att undra vart Sverige är på väg. Jag vaknade i morse och tänkte faktiskt, nej.. Jag vaknade och tänkte att det är inte sant, och att jag ska flytta härifrån.  Men nej, så kan man ju inte göra. Nu måste man ladda om!
Vi siktar på valet 2014 och hoppas att det slutar lyckligare.


Igår kväll var jag faktiskt så upprörd att jag inte ens kunde glädjas åt alla mina besökare, hade ett uppsving med besökare igår. Tror att det var ca 30 mer än det brukar. Men nej, inte ens det tyckte jag var skoj igår!
Äsch, jag kan just nu bara blogga om detta så jag ber att få återkomma senare.

Hej.

Det ser inte bra ut. Det ser inte bra ut alls.
Det är inte bra. Damn!

Jag lovade er tårar, och tårar får ni. Men inte av den anledningen jag trodde att jag skulle fälla tårar.
Nej, jag fäller tårar efter att ha hört Maria Wetterstrand, Peter Eriksson och Mona Sahlin tala.
Jag hör sorgen i deras ord, men kan även känna styrkan som strömmar ifrån dem.
Jag ser kampglöden som skinner igenom, jag vet att de kommer att jobba för en ännu bättre politik till valet 2014!
Vi tar nya tag, vi ska kämpa och vi ska vinna!

Vi ska vinna över rasism, fattigdom, miljöförstörelse, djurplågeri, ökande klyftor!


Vi ska vinna för hela Sverige!

Inväntar resultatet från valet 2010.
Det ser väl sådär halvbra ut för de röd/gröna. Det ser bra ut för MP som verkar öka, och det är faktiskt roligt även om det inte ger oss en röd/grön regering i riksdagen. Jag har faktiskt ingen aning om hur det kommer att se ut om allinsen får sitta kvar, det lär bli värre än vad det redan varit iaf och jag får faktiskt lust att flytta till ett annat land om det blir så. Det eller att bara lägga mig ner och typ dö, eller nått.. Sedan att SD håller på att ta sig in riksdagen!
Kanske är det dags att säga hej till ett Sverige där det är helt ok att vara främlingsfientlig, där de rika är mer värda än oss som har mindre pengar, där klyftorna i samhället bara växer och växer, ett land där det är okej att köra över varandra, ett land där unga står utan jobb, ett land där man splittrar familjer.. Kanske är det dags att säga hej till allt detta. Jag hoppas att ni är nöjda. Jääävligt nöjda.

Jag kommer antagligen att vakna imorgon och behöva leva med en blå regering.
En blå regering som jobbar emot mig i varje steg jag tar.

Hejsan!

Har gjort mig klar för att fara iväg och rösta, tänker verkligen göra min röst hörd!
Hoppas att du gör detsamma? Vilka utav mina läsare har eller ska rösta idag?

Det viktigaste är att man faktiskt röstar, för ni som inte gör det ska inte komma och gnäll på vårat Sverige i efterhand sedan, ni får skylla er själva som inte gjorde er röst hörd!

.. Så gråter jag!
Det är helt på riktigt, jag kommer att bli förstörd. Jag orkar inte 4 år till med denna helvetespolitik som bara gynnar de som redan har en massa pengar, de som redan har jobb och de som inte behöver göra ett skit för att klara sig!
Jag vill inte leva i ett Sverige där penionärerna går på knäna, där unga står utan jobb eller där vi som redan har dret svårt fär det svårare. Jag är less på ett Sverige där de rika kommer först.
Att moderaterna skulle vara Sveriges enda arbetarparti, är ett jävla skämt!
Att de ens vågar köra med det är ju bara sinnes.. Nej, fy tusan för blått!

Nej, jag hoppas på en ny röd/grön regering imorgon när jag vaknar!

---

Veckans Blogg(ar)
Wiilow & EnSara - Klicka för att besöka två grymt bra bloggar!

---

Hejsan..

Jag tror just att jag blev lite arg. Det känns så.. Eller så kanske det är normalt att stirra blint på skärmen, bita ihop käkarna och hindra sig själv från att skriva ett riktigt rivande, bitande svar.
Eller så är det som jag tror, jag blev arg.
Det har börjat lägga sig nu, men orden kommer att sitta etsade i mitt huvud under en lång tid framöver.
För faktiskt så fick dem mig att känna mig som om jag borde känna mig dålig, som om jag utnyttjar systemet, eller som att vi unga mammor inte borde få existera. Som om det borde finnas lagar för när man får skaffa barn.
Men jag kan berätta det, att vi är ta mig fan modiga!
Vi tar ansvar för att vi blev gravida!
Vi är inte såna som enkelt gör en abort och sedan sopar det under mattan.
Vi tänker med hjärtat, och därför ska vi INTE bli straffande!

Man bör aldrig aldrig bli straffad, eller kritiserad för att man tar sitt ansvar.
Jag har blivit det nog, jag har blivit förolämpad, jag har fått höra både det ena och det andra.
Jag ar fått höra att man borde tvinga mig till abort! Och det är fan inte roligt att höra!
Det är inte det! Och ni var inte med mig under de nätterna då jag inte kunde sova eftersom jag bara grät, eftersom jag visste att jag "borde" göra abort! Ni var inte där, ni kände inte ångesten som åt upp mig.
Det var jag, och inte ni. Så kom inte trill mig och säg att jag borde ha tänkt innan jag behöll mitt barn.
För jag tänkte, jag tänkte och beslutade mig flera flera gånger.

Till slut så tänkte jag med mitt hjärta, och sedan dess har jag inte ångrat mig en enda gång.
Inte en enda.
Kanske är det rätt åt mig att jag lever på 6000 kr i månaden, eftersom jag var "dum" nog att behålla mitt barn.
Kanske är det rätt åt mig att Sagas pappa inte kunde bry sig mindre om oss under graviditeten, kanske får jag också skylla mig själv som valde att flytta därifrån för att Saga kände min olycka och
var ledsen konstant från det att han kom hem från jobbet.
Kanske får jag skylla mig själv för att jag valde att bli ensamstående för min dotter skull.
Kanske är det rätt åt mig..
Men jag kan iaf leva med vetskapen om att jag gjorde rätt emot mig själv och min dotter.


Nu går jag och lägger mig, ha det bra eller nått..

---

Veckans Blogg(ar)
Wiilow & EnSara - Klicka för att besöka två grymt bra bloggar!

---

Hejsan!

När jag fick barn så visst jag att min ersättning skulle vara låg eftersom jag är så ung och eftersom jag inte hunnit jobba så mycket. Vad jag inte visste var hur låg den skulle vara, och hur ptroligt mycket jag skulle få skatta på det jag fick.. Under den korta tiden då jag var med Sagas pappa så fungerade det, eftersom han hade lön. Då kunde vi lägga ihop pengarna och på så sätt få ihop till en ganska hyfsad inkomst. Men som ni alla vet flyttade vi ifrån varandra ganska snart och ajg blev ensamstående med Saga, och genast så såg den ekonmiska situationen annorlunda ut. Att jag till en början inte fick något underhåll heller hjälpte ju inte till direkt.
Systemet för föräldrapenning är inte alls anpassat för oss med lite
arbete bakom oss, eller vi som är unga & ensamma.
Det är anpassat för dem som är i det övre 20 och uppåt, och till de som har turen att få leva tillsammans med dem de skaffar barn med. Det känns lite som om vi ensamstående blir lite straffade..
Och jag ser det såhär: Har vi det inte nog stressigt?
Vi tar för det första hand om ett barn själv, 24 timmar om dygnet och ska dessutom oror oss för vår sjukt dåliga ekonomi. Vi lever under otroligt stressande förhållanden, och för att få det att gå ihop så måste vi antingen bo ihop men någon, vara inneboende eller få socialbidrag. Och hur roligt är det?

Kanske tycker en del av er som läser det här att allt det här skulle man ha tänkt på innan man behöll sitt barn, och självklart så tror jag att de flesta vet att man kommer att få det tufft med pengar.
Men att ersättningen(föräldrapenningen) ska vara så låg för oss som inte hunnit jobba är bara sjukt..
Det är fel, fel, fel!
Antingen så borde man höja FP för alla eller ge bidrag till ensamstående.
Vi kan förstås få bostadsbidrag, men det är i såna fall bara ännu en sak att söka varje månad.
För att föräldrapeningen för en ung mamma som inte hunnit jobba
ska ligga på ca 4000 kr efter skatt är bara sjukt..

Aja, nu har jag gnällt klart på det!
Ska lägga Saga så höres vi!

---

Veckans Blogg(ar)
Wiilow & EnSara - Klicka för att besöka två grymt bra bloggar!

---

Herregud!

Jag är för fan insnöad! Sitter och kollar på partiledarutfrågningen och är ju så intresserad!
Har känt det hela tiden nu fram till valet, att jag är verkligen riktigt intresserad, och vill lära mig, vill veta mera!
Jag vill vara med, jag vill ha kunskapen!
Självklart så tänker jag följa de kommande utfrågningarna och debatterna som går på TV4 de följande dagarna.
Tänker samla så mycket info jag bara kan, och verkligen veta vad jag pratar om då man börjar prata politik.
Min röst kommer jag inte att ändra, jag röstar helt solklart grönt i år, och med den blir det ju faktiskt en rös/grön röst som jag känner att jag kan stå för, verkligen! Jag kommer ALDRIG att rösta blått iaf..
Herregud, vad jag inte håller med om deras politik.

Jaja, nog nu! Jag ska fixa lite kvällsfika åt mig och sedan blir det sängen :)

Krams på er!

---

Veckans Blogg(ar)
Wiilow & EnSara - Klicka för att besöka två grymt bra bloggar!

---