En fråga till er!
Fick denna kommentar och undrar nu om det stämmer?
-
Tycker ni att det är för många skyddade inlägg?
Jag tror att jag skrivit endast 8 stycken sedan jag startade den andra bloggen, men tänkte att
det kanske upplevs som många när jag inte skrivit så många andra inlägg heller.
Vill ju inte att ni ska ledsna pga det och inte vilja gå hit!
-
Så svara gärna på min fråga så att jag vet ^^
Linda sa det..
Linda, min fina vä sa en sann sak som jag så ofta glömmer bort. logga för dig själv och inte för andra.
Det är sant, så sant men jag glömmer det. Men ibland, vissa inlägg är ju för andra med. Jag skriver dem för att jag vill ge folket min åsikt, för att jag vill få andra att haja till och kanske se på saker på flera sätt.
Men jag får helt enkelt fortsätta blogga, hade bara en svacka där ett tag. Jag vill ju blogga och vill blogga ofta!
Ska bara rota fram tiden och orken..
Funderar på att sluta blogga.
Tanken finns där. Det kan jag inte hymla med. Läsarna är borta och kommentarerna likaså.
Och då känns det trist. Jag försöker få ut inlägg, men eftersom inte så många läser är det inte så roligt att blogga. Jag vill gärna skriva om intressant saker, saker som berör och får folk att tänka till.
Men om ingen läser är det svårt!
-
Suck, vi får se.. Jag vill ju blogga, egentligen.
Inget.
Tänker inte ens skriva en rubrik, jag har ingen. Vill inte ödsla en.
Fast ändå så ödslar jag ett inlägg? Men jag måste. Ni vet, få det ur mitt system.
Jag känner hur det gnager på mina ben, äter upp mig och får mig att bara vilja.. Ja, vad vill jag?
Jag vet inte. Inte ens det vet jag.
Vad jag vet är att det här är ännu ett kapitel, ett kapitel i en bok som jag är less på att läsa men som jag inte kan lägga bort. En bok där sidorna aldrig tar slut och orden skrivs från dag till dag.
Boken hör hemma där allt det jobbiga hör hemma. Väl undangömd med allt det andra.
Där får det ligga, för jag vill inte, orkar inte, kan inte vara med det.
-
Ni vet, gråten ligger i halsen men ingen kan se det eller höra det.
Ingen kan ens ana det.
Och det betyder att jag gör ett bra jobb.
-
Om jag springer med huvudet före in i en vägg..
.. lovar någon att trösta mig sen?
Blev så less förut för att jag är tjock. Fast jag är INTE tjock men det känns så!
Hadetagit fram ett par jeansleggings, en oversize skjorta och skulle ha på mig det i dag nä jag skulle iväg meeeeeen då jag står i duschen så häller Saga vatten på tröjan! Och jag hade ingen annan som jag trivs i att ha på mig..
Drog på mig de där jävla legginsen, som för övrigt har någon jävla slim fit(och jag är allt annat än slim, så deras fit är inte så jävla bra på mig) och tog på mig en annan tröja. Satt och surade en stund och bestämde sedan att, nej! Jag åker ingenstans! Så vi stannade hemma istället så nu roar jag mig med att städa istället och ska sedan baka mera fudge(på tal om att vara tjock liksom) och sedan ska jag glo en stund tror jag.
-
Bakade fudge i förrgår och ni kan inte ana vad god den blev!
Ena receptet gjorde jag om, och jag blev otroligt nöjd med resultatet. Tänker göra ännu mera nu, som jag och Sophia ska ge bort utav. Tänkte göra lite blandpåsar med olika fudgesmaker och knäck och ge till lite olika folk.
Känns som en omtänksam present(här, du ser smal ut - ät mera!).
Tänkte lägga ut recepten men orka typ.. Haha.
Nej, jag orkar sen!
Måste, måste, måste..
Det där jävla Måsthét! Varför ska man ens försöka dricka det?
Det ska inte vara måsten, det ska vara val.. Hela tiden, aktiva val för ett bättre, roligare och enklare liv!
Så ja, väljer man att se på det så kanske det blir enklare att få saker gjorda.
Men samtidigt så har jag ju så erhört svårt att få saker gjorda, det tar liksom stopp och jag kommer ingenvart. Och det är inte av ren lathet, som de flesta nu tror att det är. Utan det går bara inte.
-
Iaf, de saker jag behöver välja att göra nu är 4 stycken namntavlor och 1 logga till en hemsidan.
Loggan ska dock inte vara klar förrän i mitten på januari, så där har jag lite tid.. Men ja, tidem går ju snabbt och jag är mån om att loggan blir riktigt bra! Vill verkligen att folk ska se den och kanske vilja ha egna ^^
Namntavlorna skulle ha varit gjorda för någon vecka sedan.. Det är tur att det är mina mammor som ska ha dem!
De blir inte sura för att jag är segare än segast. Jaja. nog nu!
Dags att sätta igång :)
It's kind of fucking true..
You think you know me think i give a damn
The boy who was foolish has made me a man
Is it wrong that i don't care that i don't want you anywhere
Near my face near my friends
Don't shed a tear when my life ends
-
Well i told you not to call me cause
I just cant stand your voice
And all it takes is your name mentioned to ignit the fear of suffering
Dont even say you're sorry cause i know it's all a lie
Here's goodbye forever can't you just give me just a little
Room to breathe, can't you just leave it alone now
Give me just a little room to breathe, don't you think you've taken enough now
-
Nothing you say now can change anything
I don't care how you feel I don't care what you mean
Save it all for someone else
You can drag them through your hell
For all I car and I don't
You killed me once wasn't that enough
-
Well I told you not to call me cause i just can't stand your lies
I said goodbye forever can't you give me just a little room to breathe
Sälj din status.
Nyfikna jag!
Hej alla mammor(och pappor) som läser! Och ni andra såklart :)
Men till er mammor! Jag älskar ju barnkläder och är alltid så nyfiken på vad andra har
för syn på barnkläder och vad de gärna har till sina barn.
-
Så idag undrar jag alltså vad ni har för overaller(eller jacka+täckbyxa) till era barn?
Något särskilt märke, eller har ni något speciellt märke ni rekommenderar eller gillar?
-
Nej..
Ja, det rullar på här..
Svarar..
Tänkte svara på en kommentar jag fick på inlägget nedan.
Känner att budskapet inte går fram, att ni inte förstår helhetsbilden och jag vill verkligen att ni ska se och förstå.
Annars tjänar det ingenting till att skriva om dessa åsikter, för då är det ju bara jag som ser det och inte ni, mina fina läsare. Och jag känner att de här åsikterna behöver komma ut och belysas mera.
Så just därför svarar jag på en kommentar.
-
Okej, först.. Jag skiter i hur ensamma män har det.
Och de ensamma kvinnorna med. Detta handlar inte om det, verkligen inte!
Och till nästa sak. Jag retar mig inte på dessa leksaker, deras förpackning och deras syfte.
Jag äcklas av dem, jag förfäras och vill inte att mina barn ska se dem.
-
De flesta utav er såg att pojken "lagar mat", men tyvärr. Det är FEL.
Pojken grillar, och det är en stor skillnad för flickor lagar mat, de ska stå i köket och laga mat åt mannen som jobbar. Råkar det dock bli grillat så ska mannen grilla, för det är mannens sak att göra.
Kvinnor duger inte till sånt. Nej, för kvinnor ska sköta hemmet.
Och där ingår att hänga tvätt.. Hänga tvätt, laga mat, ta hand om barnen m.m
Det finns leksaker för alla dessa tillfällen, leksaker som ska "förbereda" våra barn inför vuxenlivet.
Ett liv där det fortfarande är skillnad på män och kvinnor, där kvinnor tjänar mindre, där kvinnans plats är i köket, där mannen ska dra hem pengar och vara så manlig och okänslig som möljigt.
-
Vi lever omringade av dessa påtvingade könsroller varje dag oh inte många genomskådar dem tyvärr.
Det är exakt samma som med kläder.. Flickor ska ha ljust och ömtåliga, söta kläder medan pojkar ska ha mörka, slitstarka kläder. Tjejkläder är dessutom i mycket små storlek figursydda och urringade.
Skrämmande, eller hur?
Finn ett fel.
Lägger upp en bild och ber er hitta felet.
Det är inte svårt, det är uppenbart och jag hoppas att mina läsare ser det.
Jag såg det och ville kräkas.
-
Har 2 saker..
..att blogga om. En sak blir kanske senare då jag sitter vid datorn. Har bilder till det inlägget för att verkligen illustrera vad jag meenar. Det är ganska skrämmande det jag vill skriva om, jag blir rent av äcklad och spyfärdig. Men som sagt, ni får se och läsa sedan om det. De senaste dagarna har vi haft det fullt upp, vi har shoppat julklappar och ränt runt en heö del. Man blir trött men det är roligt ändå! Jag trivs när det händer saker, trivs med många järn i elden och när jag inte är ensam. Har bara några julklappar kvar att köpa nu! Till Sophia- Danne, Neo och Robin. Sen är det klart! Nu ska jag runda av detta inlägg men LOVAR att återkomma
Dålig bloggare?
Jo, eller hur?
Bloggar aldrig fastän jag kan. Men har ingen egentlig lust till det.
Och så är Freja extra klängig, hon ska bara sitta i famnen och då är det svårt att logga men vi lever och jag lovar att snart återkomma med förnyade krafter och härliga inlägg!
Jag är säker på att jag är konstig.
Jag är ganska säker på att jag är konstig. Alltså på riktigt.
Alla kommer att skrika "NEEEEEEJ", men jag tror det ändå.
Jag är speciell, jag har udda saker för mig.
Känner udda saker, är rädd för konstiga saker, klarar inte av saker, gör inte saker jag borde.
Tankar i huvudet som snurrar, runt, runt, runt! Och så är de mest hela dagarna.
Jag kan upplevas som om jag bara sitter av tiden, inte gör något och bara struntar i saker.
Men så är det inte, det är inte så. Men jag vet inte vad det är heller, för om man ser på det med andras ögon så är det ju just så det är. Förstår ni?
.... Nej, inte jag heller.
-
Men iallefall. Jag tänker be o hjälp nu, med det där. Eller ja, hur jag är.
Jag är less på att vara mig, eller på att vara som jag är!
Det ger mig bara en massa hinder, varenda jädra dag och nej, det är fan nog nu.
Något fel är det och jag vill veta vad. Folk är inte bara muppiga ändå!
Inte såhär.. Faaaast, vad spelar det ju för roll om jag säger att jag ska fixa hjälp?
Det kommer ju ändå bara att skjutas upp. Haha.. Ironi.
Hum, hum..
Vad skulle jag skriva nu då?
Jo, eller nej. Jag vet inte.
Det finns verkligen saker jag har slutat blogga om, saker som jag inte vill skriva om i rädsla för att folk ska döma mig eller tycka och tänka en massa saker. Egentligen såbryr jag mig inte om vad folk tycker. Fast på något vis så bryr jag mig ändå. För något år sedan skrev jag om allt möjligt här.
Stora stormande känslor fick ord och på något sätt så brydde jag mig inte vad folk tyckte om det.
Det var mina ord, och mina känslor. Bara mitt, mitt ansvar och mina tankar.
Fast jo, jag kan fortfarande komma med såna inlägg då och då men de är inte lika "nakna".
Jag håller ofta inne med ord som jag skulle vilja skriva, och tänker att såhär får man inte skriva, vara, tänka och må när man har barn. För när man har barn ska man vara perfekt. Man ska kunna allt, vara glad jämt och inte känna stress eller andra känslor som på något vis kan föras över på barnet. Eller ja, det är iaf vad omvärlden säger.
