Ja, vi tuffar på in i vecka 20, har 19+4 idag.

Tycker att det går väldigt fort men samtidigt långsamt.

Jättekonstig känsla!

Jag mår fortsatt helt okej! Kan äta, kan sova, mår bara illa lite då och då och det beror ofta på halsbränna och sura uppstötningar. Jag har dock en hel del magknip, vet inte om det beror på Nifrexen eller om det bara är så denna gång, det är jobbigt vissa dagar men jag står ut.

Denna grav just nu iaf är så mycket bättre än den med Freja och jag är helt lycklig över det!

Min största skräck med att bli gravid igen var att få det likandant som med henne eller till och med ännu värre, det hade varit hemskt. Nu är jag j inte långt gången så det kan ju fortfarande komma, men jag vill gärna passerar +22 veckor denna gång så slipper jag vara lika orolig att vården bara ska se det som att kroppen vill få till ett missfall genom sammandragningar. Jag vill gärna bli tagen på allvarom det blir något och inte avfärdad som sist..

 

Men i alla fall! Jag mår bra, speciellt om jag jämnför med vilket helvete jag haft med denna graviditet tidigare.

Då var det inte nådigt, och jag hoppas att illamåendet och avsmaken för all mat håller sig borta nu!

 

De saker jag känner av nu är magknip, halsbränna, lite illamående, ryggont och svag foglossning ibland.

Annars rullar det på fint!

 

Nu kan man även känna sparkar utanpå! Sambons hand fck sig en rejäl omgång för någon dag sedan och det är första gången bebisen sparkat så hårt. Det kändes riktigt rejält. Jag tror någon vile visa pappa att hen levde!

 

Avslutar med lite bilder!

 

Ja, idag har Freja blivit firad för andra gången sedan hon fyllde år.

Först var det våran tur, under vår semester nere i Skåne. Då bakade vi tårta, åt bullar/kakor och öppnade lite paket. Min sambos barn var med och firade, stora Thea och lilla Theomin, Freja tyckte att det var superskoj och uppskattade firandet!

 

Och idag kom hennes farmor, pappa och hans sambo för att fira. Frejsan fick en drös med paket, bla en cykel! Den älskar hon redan, trots att hon ännu inte förstått hur man trampar för att komma framåt, men hon är lika nöjd att bara sitta och brumma på sadeln. Jag har tagit lite bilder på henne, både från dagens firande och firandet vi hade den 27:e juni då hon fyllde år. Tänkte bjuda på några stycken!

 

 

Ja, jisses. Vi har börjat packa och röja inför flytten den 1/8. Det är.. Jobbigt?

Nej, men jisses vad det finns grejer här, och skräp. Struntsaker som bara ska kastas all världens väg!

Jag har packat tre lådor än så länge, varav 1 1/2 innehåller skor.. Rensade lite bland dem. Ett par utav mina rök, och 3 udda skor av barnens. Erkänner motvilligt att jag borde slängt fler, men jag älskar mina skor!

 

Kläder har jag dock kastat, de kläder jag inte gillar(och ej tror andra vill ha) i strl 34/36 har åkt. Det är ingen vits att sitta med dem i kartonger. Jag har lagt ner allt vad vikthets heter och är fullkomligt nöjd med min nuvarande storlek. Hvudsaken är ju att jag är frisk, pigg och glad!

De kläder jag gillade i de strl ska jag ge bort i diverse grupper på fb, känns ypperligt att ge dem till de som vill ha dem istället för att slänga sånt som är helt och fint.

 

Ja, så är det. Nu har jag packat och packat, städat och städat.

Sjka dra av i köket nu och ställa mig och baka inför Frejas minikalas imorgon. Hennes farmor, pappa och hans sambo kommer hit och firar henne så jag ska baka tårta :)

Det är nog så att jag blir större för varje barn, det syns ganska väl då man gör en sån här finurlig bild!

 

Har ju varit gravid i ett rejält antal veckor nu med bebis Hen i magen.

Men blogglusten hr absolut inte funnits och jag kan inte påstå att den finns nu heller, MEN jag vill dokumentera även denna graviditet på bloggen så då tar jag och rotar reda på lusten och orken.

 

Jag plussade 4 dagar innan beräknad mens. Jag var toksäker på att mensen var på väg då jag blött dagen innan, och jag ofta gjort det med spiralen i under mer än 1 år. Spiralen tog jag ur i januari, och därefter planerade vi att köra på tills det tog sig. En månad fick jag våndas rejält, mensen var 11 dagar sen och jag höll på att bli knäckt. Gjorde tusen gravtester men alla var ju negativa, och jag blev så stressad.

Det var en rejäl lättnad då mensen kom faktiskt!

 

Månaden efter kom alltså plusset, 4 dagar innan mensen skulle ha dykt upp. Jag blev så chockad, för jag tog enbart testet för att kunna förbereda mig på att vi skulle få fortsätta försöka en månad till men så var det positivt!

Gick ut till Jesper som stod i köket, skakade som ett asplöv och sa "vi kommer få en bebis i tidig julklapp" :)

Vi var båda jätteglada, och speciellt som det var planerat!

 

 

De första 1-2 veckorna mådde jag helt okej. Sen kom tröttheten, illamåendet och avsmaken för mat.

Med flickorna har jag mått illa, och varit trött men kunnat äta det mesta och ätit ganska rejält. Jag har, med båda barnen gått upp i vikt tills inskrivningen i vecka 10-12. Denna gång har jag tyckt att det mesta var äckligt, jag har haft jättesvårt att äta och äter än väldigt lite även om jag får i mig mer saker nu än för 1 vecka sedan.

På inskrvningen hade jag gått ner 5 kg från innan plusset och startade därför på samma inskrivningsvikt som med Saga.

2 dagar innan inskrivningen var vi på ett besök på akuten. Jag hade magsmärtor och sammandragingar, då i vecka 13+, jag ringde 1177 och de rådde mig att åka in. Allt såg bra ut med lillknoddas och livmoder, tappen och så. Smärtan kunde de inte riktigt förklara, men en chansning var att den berodde på ett magvirus.

Kan stämma då mina SD har försvunnit och ej kommit åter. Ont har jag dock av och till, men jag hissar att det beror på att denna bebis ligger längre ner än vad Saga och Freja gjorde. Även BM som gjorde RUL gissade att det kunde vara så, och förklarade att alla graviditeter känns olika, speciellt efter flera barn på raken :)

Jag är iaf ite orolig över smärtan längre, så länge SD håller ig borta så!

 

Jag hade dock tecken på svält i urinen och efter ett tag mådde jag riktigt dåligt, kunde inte äta alls och under 2 dagar tog jag mig knappt ur sängen. Kräktes om jag tvingade i mig mat och kände mig allmänt bedrövlig!

Det har kommit och gått men blev bättre efter att jag började med järntabletter!

Idag, på vecka 18+6 mår jag helt okej, oftast! Illamåendet är bättre och tröttheten är bättre ibland, jag har inte så lätt att äta ännu men får iaf i mig frukost/lunch/middag varje dag. Vet inte alls hur vikten ser ut!

 

Sedan vecka 17+2 ungefär har jag känt rörelser, så i ca 1 1/2 vecka har jag känt riktiga sparkar i magen :)

Betydligt senare än med Freja men tidigare än med Saga. Känner hen främst då jag sitter ner, och ännu syns inte utanpå ännu - tror jag. Jag har moderkakan i framvägg precis som med Saga!

 

Vi gjorde RUL i tisdags(16/) och blev flyttade 1 dag. Från 13 december till 12 december, så i mitten på december beräknas lillknoddas anlända! Jag hoppas på i slitet på november eller början på december, men bebisen avgör det själv!

 

Tänkte försöka följa vecka för vecka, precis som jag gjort med de andra 2 barnen.