Det är knappt så att jag minns hur en gör detta, det var så länge sedan. Har inte haft lust alls till detta, har någonstans fått för mig att jag borde skriva om sånt som spelar roll, att hela bloggen måste präglas av det och det tog allt det roliga ur det.

Kikar tillbaka, på när bloggen startade och ser vad jag skrivit. Hur rörigt det var, vart jag befann mig i livet, hur jag mådde och vad jag gjorde. Det faschinerar mig att jag kan vara så olik den personen som skrev då men samtidigt så lik. Jag har sansat mig sedan dess, mina tankar är lugnare, min närvaro är lugnare och jag har ansvar idag. Jag tar ansvar idag. Jag mår bättre, mycket bättre och kan för det mesta andas helt fritt.

Jag har dock samma känslor, känner på samma sätt och kan till och med känna igen hur det kändes, djupt därinne då jag läser mina egna ord. Jag har samma sätt, på vissa vis och kan beskriva mig själv, det jag ibland känner innuti med samma ord, på samma sätt. Jag är mig lik men ändå så olik.

 

Jag tänkte i alla fall försöka göra detta igen. Se vad som kommer ut av det, berätta om mig, mitt liv, mina åsikter och mina känslor. Åsikter och känslor har jag gott om, och bara det bör fylla en del blanka sidor.

 

På återseende!