Ibland kommer det över mig..

Ibland, och rätt så ofta denna gång och de senaste månaderna har det blivit mer.

Jag har en syster, en äldre syster som inte alls är min syster men som ändå är min syster.

Hon heter Therése, och bor just nu i Spanien. Hon är född på våffeldagen, den 25 mars år 1985.

Hon har slängt en gunga i mitt huvud, och jag har slitit huvudet av hennes barbidockor.

Hon har skällt på mig, hon har stått upp för mig och funnits när jag minst anat det.

Vi har bråkat, skrattat och sett varandras mörka och ljusa stunder,

Vi är inte systrar genom blodsband, men systrar i hjärtat.

Och nu, under de senaste månaderna så saknar jag min syster.

Jag saknar den där äldre, kloka tjejen att se upp till.

Jag saknar hennes hennes framfusighet, hennes jävlar anamna och hennes säkra framtoning.

Jag saknar också hennes känsliga sida, som är väl dolt bakom en kaxig ytan men som då och då kikar fram.

Ja, helt enkelt. Jag saknar min syster.

min syster bot i australien så jag vet hur det känns

Åh, det är så att man nästan gråter lite :,) saknar dig med! Men du vet ju att du kan Maila om det är något, kollar mailen varje dag. Kramar

Så otroligt fint och äkta skrivet! Hon tänker säkert på dig också! Ta hand om varandra!



Kramar