6 veckor eller en evighet?
Ja, just nu skulle det det kunna vara detsamma.
Har ca 6 veckor kvar till BF nu och jag är så less, eller inte less. Jag är trött!
Min kropp börjar ge med sig, och jag har konstant ont och får mina sammandraningar/förvärkar utav ALLT!
Det spelar ingen roll vad jag gör och det är otroligt frustrerande.. Jag kan knappt röra på mig, eller leka med min Saga. Känner mig som världens sämsta mamma och är just nu mest bara ledsen och har skuldkänslor.

Naturligtvis så känns allt värre utav alla hormoner som stömmar genom kroppen, och jag är ju glad ibland med.
Men just nu längtar jag bara efter den dagen Saga får bli storasyster och jag är ett barn utanför magen rikare.
Jag längtar efter att kunna leka med min prinsessa, och att kunna få sniffa lite på bebisen.

Jag vill inte vara gravid längre, och jag vill inte gnälla mera nu! Men usch så jobbigt det är att gå runt såhär.. Fy tusan! Det är nästan så att man ger upp planerna på att någonsin bli gravid igen, den här gången tar verkligen musten ur mig. Det är väl verkligen tur att det är värt det!
Jag ska prata med min BM på tisdag om det kanske är möjligt att få göra en hinnsvepning då det börjar närma sig BF, eller på BF så att jag iaf slipper gå över tiden.. Hoppas, hoppas!

Nu ska jag gå och lägga mig, kommentarer får jag svar på imorgon och detsamma gäller för läsandet av favoritbloggar. Det får (förhoppningsvis) göras imorgon, för nu orkar jag inte.