Nu har jag hamnat efter, men bjuder nu på de veckorna jag missat :)

Slår ihop dem alla 3, så blir det inte så långt.

I magen under vecka 29-31.

V.29
De små lätta rörelserna som du har känt i magen blir nu allt starkare. Nu känns sparkar och slag. Barnet börjar likna en riktig liten bebis. Produktionen av hormonerna androgen och östrogen startar. De stimulerar din kropp att producera prolaktin som startar produktionen av råmjölk som barnet kommer att behöva de första dagarna. Fostret börjar reglera sin egen kroppstemperatur och benmärgen har tagit över all produktion av röda blodceller. Fostret urinerar cirka en halv liter per dag.

V.30
Barnet producerar mer kroppsfett som gör att det verkar mindre rynkigt nu. Barnet förbereder sig också på andningen utanför mammans mage genom att härma andningsrörelser. Rörelserna är rytmiska och kan till och med göra att bebisen börjar hicka.

Hjärnan växer och veckar ihop sig mer och mer.

V. 31

Barnet sväljer en del fostervatten och det urinerar ungefär en halv liter om dagen. Urinet hamnar i fostervattnet som ersätts flera gånger per dag. För mycket fostervatten (polyhydramnios) kan bero på att bebisen inte sväljer tillräckligt mycket vilket kan indikera att det har någon typ av blockering i tarmarna. För lite fostervatten kan bero på att barnet inte urinerar tillräckligt och det kan indikera problem med njurar eller urinsystem.

Huden som tidigare har varit röd är nu mer rosa eftersom underhudsfettet har bildats. Många barn har redan hår på huvudet, ibland upp 2 cm långt. Bebisen är nu ca 38-40 cm lång, och väger ca 1,7 - 1,8 kg.

 

Mamman vecka 29-31

V.29

Fostrets sparkar kan ses utanpå magen. Dina inre organ trängs undan allt mer och det känns. De bästa sätten att undvika graviditetsproblem är god hållning, nyttig mat, lätt motion och mycket vila. Om ni vill inreda en barnkammare kan det vara en bra tid att göra det nu. Efter förlossningen är det svårt att få tid för några större projekt. Dessutom är det inte nyttigt för barnet att andas in byggdamm eller färglukt.

V.30

Att du ha en god hållning är viktigt för att minska belastningsskadorna på din rygg. Förstoppning är också ett vanligt problem. Det kan bero på att du motionerar mindre och att hormonet progesteron hämmar tarmrörelserna. Om du tar järntillskott så bidrar det också till trög mage. Motionera regelbundet, drick mycket vatten och ät fiberrik mat. Passa också på att börja ladda kolhydrater inför förlossningen.

V.31

Revbenen och bäckenet kan ömma eftersom barnet tar allt större utrymme i din mage. Det är också vanligt att kvinnor får halsbränna. Det kan hjälpa att vara upprätt en stund efter måltiderna. Många tycker också att det hjälper att äta mindre portioner fast oftare. Många kvinnor samlar på sig vatten, speciellt under sommarmånaderna. Om dina ben känns tunga och svullna kan det vara värt att prova stödstrumpor.

 

Bild vecka 29-31

 

Egen bild/Anteckning vecka 29-31

Dessa 3 veckor har varit ganska lugna, jag har inte fått några nya krämpor och de krämpor jag har, har varit ganska lugna nu. Det enda som inte ger med sig är sammndragningarna. Jag tycker också att magen inte växt så mkt på den senaste tiden, den växer säkert men det syns inte så väl för mina ögon iaf.

Jag känner bebisen jättetydligt, och den lever om mest så fort jag sätter mig ner och så. Längtar efter bebisen men börjar känna mig orolig inför förlossningen eftersom de har en massa strul på vår förlossning. Jag har börjat fundera på att resa till Hudik för att föda barn då det blir dags, men det känns ändå inte ok då jag inte känner till deras sjukhus och har fått för mig att de inte alls är lika duktiga som hos oss. Vi får helt enkelt se, ska ta upp det med min bm på nästa besök den 17 maj.

Nu har jag gått upp 9 kg sedan inskrivningen, och har ett sf-mått på 29 cm i vecka 29.

Alla värden såg bra ut och jag hoppas att det fortsätter så :)

 

 

.. Angående inlägget nedan.
Bilden med Saga i magen är tagen i vecka 29(28+6) och den med Pyret är tagen i vecka 28(27+4), så det mer än en vecka mellan bilderna, det vill säga att Pyret är en vecka yngre på sin bild än Saga.
Så jo, jag är nog allt större med detta barn!

Idag har jag iaf gått 30 fulla veckor, och nu är det alltså bara 10 veckor kvar till BF.
Jag börjar bli stressad, känner igen känslan från då Saga låg därinne. Vill bara ha allt klart och så.
Längtar verkligen efter bebisen och är så otroligt nyfiken på vem det är därinne, jag vill veta nu!
Har bestämt mig för att börja packa bb-väskan nu, så kanske jag kan få bort lite stress iaf.

Har blöjor att lägga i, och så ska jag välja bebisen bb-outfit och stoppa ner lite saker till mig själv.
Jag hatar den här stressen som infinner sig när man är gravid och har gått så pass många veckor som jag har nu.. För man går verkligen från att tycka att man har all tid i världen, till att vara jätte stressad och tycka att tiden bara försvunnit.. Usch, så jobbigt det är för nerverna!

Så idag är planen att plocka fram skötväskan som hör till Emmaljungavagnen och packa den, precis som inför Sagas förlossning. Så får vi se om stressen lägger sig en aning. Vi höres senare!

Tänkte lägga upp två bilder och jämnföra.
En bild från då Saga låg i magen i vecka 28, och en nu när lill* Pyret ligger där.
Ni får hjälpa mig och se o mdet syns skillnad.. Enligt mig så gör det de, och det märks även på kläderna som jag hade med Saga och som jag nu återanvänder.
Men nu får ni allt kommentera på, är det skillnad eller ej?



Saga i vecka 28 och Pyret i vecka 28.

Är trött som ett as, och ska snart sova.
Jag, Linda och Saga har haft fullt upp hela dagen, och vi har haft väldigt trevligt. Vi var på Norra berget, Södra berget, Texas pizzeria, Alnö och Birsta. Vi har cruisat runt med andra ord :)
Det var väldigt trevligt, men trött det blir man, speciellt som jag är tung och tjock och har en underbara livlig liten dotter att ta hand om. Som tur är hade jag ju med mig Linda som har hjälpt mig en massa med Sagan, hon har rullat vagnen och hjälpt mig att lyfta henne i och ur bilen så att jag sluppit lyfta så mycket.

Nu ska jag anmäla Milton till en utställning, och sedan ska vi åka dit och vinna :D
Haha, och Carina tror att hennes Wolf ska vinna över min Milton.. Hahahaha! Säger jag bara!
Vi har slagit vad om 100 spänn och jag förväntar mig att bli 100 kr rikare efter den utställningen.

Nj, nu orkar jag inte blogga mera men vi höres imorgon!

Det blev en lååååång bloggpaus för mig!
Blev kvar hos min vän Carina i två veckor istället för en och hade inget internet, men nu är jag på hemmaplan igen och har sällskap utav min underbara vän Linda som bor i Skåne i vanliga fall. Just nu är hon och rider med en gammal vän, och jag passar på att sitta vid datorn och uppdatera lite här.

Allt är bra med mig, Saga och bebis i magen. Jag var hos läkaren och hon var en aning skum och lyssnade inte på mig alls så det gav inget.. Hon gjorde iaf ett vaginalt ul som visade att tappen inte är förkortad, men det ger mig ändå inte svar på varför den är framåtliggande och att den känns skum. Hon kollade nämligen inget mer. Hon bad mig berätta om vad problemet var men lyssnade typ inte, och sa bara att jag nog hade uvi och skrev ut antibiotika utan att jag kunnat lämna en urinodling, hon sa dessutom åt mig att hämta ut den direkt och börja äta den och sedan lämna en urinodling hos vc eller min bm. Liiiite skumt att jag ska äta antibiotika utan att ha fått en riktigt diagnos, eftersom det inte alls är bra att äta det i onödan. Jag har inte hämtat ut den, utan gör det då jag VET att jag har uvi.

Var hos min bm i onsdags, och hade tagit fel på datum och skulle egentligen ha varit där dagen innan, haha!
Som tur var så var de så gulliga att de klämde in min hos en
annan bm(min var ledig) och tog prover och sånt ändå.
Allt såg toppenbra ut, sf-måttet låg på 29 cm(i vecka 29, hade 24 cm i vecka 24) och hjärtljuden låg på 145.
Det vore ganska lustigt om sfmåttet låg på 33 cm i vecka 33, när jag ska dit nästa gång!

Ska passa på att tacka för alla kommentarer och så hoppas jag att allt är bra med mina fina läsare!

Det kommer att stå still här i ca 1 vecka, så ni får hålla till godo med mina gamla inlägg och mina braiga länkar tills jag är tillbaka. Jag ska till en kompis och hjälpa till med vovvar, så jag kommer inte att kunna blogga.
Lär ändå klicka mig in på tisdag om jag kan och berätta hur det gick hos läkaren och byta vecka, men annars så lär det bli tyst på den här sidan. Men man vet ju aldrig!
Kan jag, så lär jag blogga!

De senaste dagarna har varit bra, fast jag är sjukt trött och har rätt så ont i kroppen mellanåt.
Men annars så är det toppen!

Jag och Sophia var ut och testrullade vagnen med en bebis och Saga i, och den får högsta betyg!
Den rullar hur bra som helst, och Sophia tyckte att den var både snygg och bra. Jag tror att hennes lille kille Neo håller med eftersom han sov sött i bebisdelen på vagnen :)

Är inte på humör för att blogga idag.
Varför? Det får ni kanske veta någon annan dag eller så inte alls.

Jag ville iaf berätta att min supergulliga BM ringde idag och berättade att hon bokat in en tid hos specialistläkare för mig på tisdag klockan 14:00, så att vi kan hålla koll på mina sammandragningar och på min livmodertapp som troligtvis är påverkad utav mina sammandragningar.
Hon påpekade även att jag från och med nu måste ta det extra lugnt och inte antränga mig i onödan.
Jag skulle gärna försöka bli avlastad så mycket i vardagslivet och försöka att inte stressa upp.
Hon ville inte att bebisen skulle komma riktigt ännu, och just därför var det viktigt att vi höll koll på detta och att jag tog det lugnt. Jag ska verkligen försöka att lyda henne, och ta det lugnt med allt.

Vi höres kanske senare eller så!

Här hos oss har vi riktigt aprilväder!
Det bara öser ner regn i ena sekunden, och blåser och har sig. I nästa sekund är det vindstilla och regnfritt.
Men jag gör inte som alla andra och gnäller på regnet, nej för jag ser minsann var regnet gör med snön som ligger kvar på backen! Regnet får snön att försvinna! Och visst är de det vi längtar efter, eller hur?

Så det får gärna regna för mig, bara det inte gör det varje dag.
Lite synd är det dock, eftersom jag är sjukt sugen på att gå på en lång promenad men det känns inte så lockande att göra det i spöregn.. Man blir så blöt och kall då!

Imorgon så ska vi träffa Sophias, Neo coh Sophias syster Maria och hennes dotter Elvira!
Det ska bli riktigt skoj, och nu när Elvira snart är ett år gammal så kommer de två små flickorna att kunna leka med varandra! Det ska bli jätteskoj, och jag längtar. Sedan såkalrt så är jag nyfiken på hur Elvira är nu, eftersom jag itne träffat henne på jättejättelänge nu! Hon har säkert växt och blivit en lite tjej istället för att vara en bebis.
Sedan såklart så saknar jag lille Neo, han är ju så gosig och härlig att hålla på med. Jag tycker att han är så fin, den lille prinsen, och så luktar han beeeebis. Skulle kunna sitta och sniffa på honom i flera timmar :)


Nej, nu ska jag avsluta här men återkommer säkert senare!

Sängen väntar, och jag känner mig snart redo för den!
Har haft otorligt ont utav i ryggen och ena benet idag pga ischias och känner mig faktiskt lite sjuk i kroppen.
Tror att det beror på att jag sovit lite dåligt de senaste nätterna, är trött, trött, trött och tänkte krypa ner i sängen vid en vettig tid idag. Annars blir jag bara sittandes uppe allt för länge, och
så kikar jag på tv lite grann innan jag somanr ochj så har klockan dragit iväg.. Inte bra!
Så just därför tänkte jag gå och gosa ner mig i sängen tidigt idag, så hinner inte klockan bli så mycket innan jag somnar! Smart tänkt va?

Jag blir jus om "sjuk" om jag sover på tok för lite, får ont i kroppen, huvudvärk och halsont.
Superjobbigt, men ganska bra eftersom det påminner mig om att gå och lägga mig i tid.
Sådär har jag varit enda sedan jag var yngre, fast då blev jag sjuk på riktigt när jag sov lite. Blev ordentligt dålig, och tog mig knappt ur sängen.. Inte skoj!
Jag är glad att det är bättre nu, eftersom jag har barn och så.
Det vore ju lite jobbigt att inte ens kunna ta sig ur sängen när man är ensam med ett litet barn liksom..

Nej, nu känner jag mig matt och trött! Avslutar detta inlägg och så höres vi imorgon!

I magen

Musklerna på armar och ben blir starkare och ibland kan barnet
få in en riktig fullträff mot revbenen eller mot urinblåsan, vilket kan göra ont.
Nu har barnet stora chanser att klara sig om det föds för tidigt, men varje vecka, och även dagar, gör stor skillnad. Bebisen väger nu ca 1,1 - 1,2 kg och är ca 32- 33 cm lång. Om det skulle födas kan det andas luft och tarmarna klarar av att ta emot modersmjölk. Barnet lägger på sig mer fett och hjärnan fortsätter att utvecklas. Hittills har hjärnans yta varit ganska slät men nu börjar de karaktäristiska vecken att synas. Ögonfransarna börjar att utvecklas. Om det är en pojke börjar testiklarna att vandra ner mot pungen.

Mamman

Livmodern har vuxit och dess översta del finns nu en bit ovanför naveln. För många fortsätter brösten att vara spända och lite ömma under hela graviditeten och det kan rinna lite vätska från dem.
Extra fett lagras i brösten och dess körtlar växer.
Många kvinnor blir andfådda, då de fått en ökad blodmängd i kroppen.
Man kan sova lite oroligt på nätterna när man har kommit en bit in på graviditeten, ofta störs man av att man måste gå upp och kissa. Många upplever också att de drömmer mer nu, ofta om förlossningen eller om barnet. Det är troligen kroppens sätt att förbereda sig mentalt, man kanske inte drömmer mer, men eftersom man vaknar oftare så kan det vara så att man kommer ihåg drömmarna bättre.

Bild




Egen bild/Anteckning

Min kropp börjar må lite bättre, jag har fortfarande ont av och till i fogarna och av ishicas men det är bättre nu när jag tar det mer lugnt. Däremot så har sammandragningarna blivit värre under vissa dagar.
Bebisen är fortfarande lika tokig i magen, h*n lever verkligen om och så fort jag sätter mig ner
eller lägger mig ner drar tokungen igång och sparkas hejvilt!
Jag börjar bli lite nervös inför förlossningen, och den största oron ligger faktiskt i
om mina gamla bristningar från Sagas förlossning ska rivas upp och bli värre.
Allt annat känns bara spännande och jag laddar för fullt :)

Förlåt för att jag inte uppdaterade igår, var hela dagen hos Sophia och Neo.
Det var jättemysigt, jag pussade en massa på gokillen och matade honom, och höll honom så att han somnade.
Det var så mysigt, och jag längtar verkligen efter min lillsnutt i magen!

Ni som undrar varför jag har varit så stressad och orolig, kan tyvärr inte få svar här =/
Jag kan inte skriva ut det, tyvärr. Men ni som undrar och verkligen vill veta kan alltid maila mig på [email protected] eller lägga till mig på msn(skriv vem det är). Jag kan säga att det är betydligt bättre just nu, men att jag tänker skaffa en samtalskontakt genom mvc som jag kan få snacka av mig med ibland om allt som händer och så. Just nu mår jag bra, och känner mig helt lugn och det har sina orsaker.

Jag försöker ju att inte låta min stress gå ut över Saga, och eftersom jag mår som bäst då hon är hemma med mig tror jag inte att hon känner av det. Men ändå, jag vill inte vara stressad och känna att jag inte har någon att vända mig till, har man det jobbigt så skaffar man hjälp! För det är enligt mig att ta ansvar, ansvar för sitt liv, sitt egna mående och sina barn liv och deras välmående. Jag tycker att man som mamma(och pappa) får må dåligt, man får ha dåliga dagar och känna stress och oro men man
ska ju också ta tag i det, och jobba för att mår så bra man kan.
Alla ansvarar vi för våran egna lycka, och hur vi väljer att reagera på saker.

Ingen kan tvinga oss att må dåligt, eller tvinga oss att bli arga, sura, ledsna och upprörda.
Det vi själva däremot kan göra är att välja hur vi vill reagera. Det är inte lätt att göra, men med träning så går det! Jag kan ibland faktiskt välja att inte bli arg, fastän hela situationen säger till mig att bli arg, men jag väljer då att inte bli det, eftersom jag själv mår bäst av att inte bli arg!

Nu är det lunchdags, hoppas att alla läsare har det fint!

Usch. Jag säger bara det, usch!
Idag på kväellen var det jobbigt igen, bara jobbigt, jobbigt, jobbigt..

Blir verkligen helt förstörd utav all oro och nervositet, det tar kål på mig och jag får svårt att ens försöka le.
Jag får dessutom smärtsamma sammandragningar utav det, och från klockan 19:30 tills nu har jag haft en i kvarten ungefär. Det är fan inte bra, eller speciellt roligt! Imorgon blir det att ringa förlossningen på morgonen och säga att jag vill komma upp så att de får kolla på mig, och se om dessa sammandragningar haft någon påverkan på tappen.
Jag kan säga att jag kommer att bli ytterst chockad om de inte haft det.. För det känns verkligen så!

Gud, så jag hoppas att det blir en lugn dag imorgon. Vet faktiskt inte hur många dagar jag kan ha det såhär utan att bryta ihop. Jag känner mig så otroligt sliten, men finner en massa styrka i min dotter. Hon är allt, och lite till.
Bara för hennes skull, skulle jag ta vad som helst och göra vad som helst!
Älskade lilla Saga.. Om du bara visst hur mkt du betyder, och detsamma gäller pyret i magen!
Ni är allt!

Det börjar släppa nu, den hemska oron och stressen.
Jag börjar känna mig, som mig själv igen och smärtan börjar ge vika helt!
Det är skönt. Såklart ligger det kvar lite nervositet, men det är jag van vid för den kommer nog att finnas hela mitt liv. Man det där hemska som jag har känt sedan igår är snart borta, och jag känner hunger för första gången sedan igår eftermiddag! Jag är ju sån också, när jag mår taskigt så försvinner matlusten och blir det riktigt illa så kräks jag.
Men inte denna gång, och det var länge sedan jag var så dålig faktiskt. Säkert över ett år sedan, jag ännu längre. Inte sedan Saga föddes eller jag ens var gravid med henne! Wow!

Det har jag inte tänkt på, tänk vad en vacker unge kan lindra ens oro?
Älskade dotter.. Du är helt underbar, och gör verkligen mitt liv så underbart!

Usch, vad jag hatar klumpen och smärtan i magen som kommer med oro.
Det är inte speciellt roligt, och jag undrar om det någonsin kommer att försvinna.
Min kropp hatar verkligen då jag är orolig, och visar det på alla sätt.. Jag får ont i matmagen, och nu när jag är gravid så får jag även ont i sammandragningar utav attt vara orolig och nervös.
Otroligt jobbigt, med vad ska jag göra?

Oron sitter ju där den sitter, och verkar inte vilja ge vika ännu.

Här kommer alla era gissningar på kön, födelsedatum och längd/vikt på bebisen att dyka upp!

Det är bara att slänga in olika gissningar, när ni vill
och desto längre tiden går så kommer jag att påminne er om att gissa!
Självklart så behöver man ju int gissa på alla sakerna på en gång, eller ens att gissa på alla sakerna alls.
En gissning på bara kön, födelsedag eller längd/vikt är lika välkommen som en gissning på alltsammans!

BF är 4 juli enligt RUL
BF enligt min första beräkning är 1 juli.
(Saga föddes på 40+4.)
(Saga vägde 2934 gram och var 48 cm lång.)


Sophia - Flicka 12/6. Ca 2800- 2900g
Sophia - Flicka 18/6. Ca 2800 -2900g
Charloth - Flicka 25/6.
Linda - Pojke, 28/6. 3018g,  49 cm.
Peder - Flicka, 1/7. 3670g, 48,5cm.
Dessan - Pojke 2/7. Ca 2900-3000g, 49 cm.
Ilda - 3/7. 3100g, 50 cm
Jimmy - Pojke, 3/7.  3200g,  48 cm.
Elin - Pojke, 6/7.
Lina - Flicka 7/7. 3230g, 50 cm


Carina - Pojke
Danne(morfar) - Pojke
Niikki - Pojke
Jag - Flicka

Igår på eftermiddagen/kvällen var Sophia och hennes lille Neo här!
Han var glad och vaken mest hela tiden, och när han väl somnade till så gjorde han det i min famn.
Åh, om ni bara visste hur gott han luktar, och vad fin han är! En riktig liten prins :)
Han blir förövrigt 6 veckor gammal idag, och jag och Sophia pratade om våra olika förlossningar. Hennes gick ju megasnabbt, och startade med vattenavgång medan min statade med värkar och var långdragen.
Det är häftigt att få jämnföra med någon som hade det annorlunda, och att få prata om såna här saker som rör graviditet, förlossning och barn med någon som man känner riktigt väl och som varit med om allt.

Innan Sophia blev gravid med Neo, så var jag ju ensam utav mina vänner om att ha barn och alla dessa erfarenheter. Nu är vi två st, och i slutet på året har ju även Lotta fått sin bebis och jag har en till vän att prata om sånt här med. Det är så roligt! Och vad som är ännu häftigare är att jag, Sophia och Lottas kids kmmer att vara lika gamla! Suuuperhäftigt, men tanke på att jag och Sophia känt varnadra sedan vi var 3 år, och jag och Lotta känt varandra sedan jag gick typ i 7:an. Jätteroligt är det!

Nu till något annat, jag hade snart tänkt att börja printa ihop en liten lista med gissningar på min bebis kön, vilken dag h*n kommer och hur stor h*n kommer att vara, så har ni gissningar redan nu är det bara att släng ur er dem!
Man kan ju gissa på en sak i taget liksom, först en av sakerna och sedan så kan man ta annat längre fram och ja, man får lov att ändra sig! Jag hade ju en sån lista med Saga och 1 person lyckades gissa rätt på både kön och datum! Skulle vara skoj om någon har samma tur denna gång :)

I magen

Barnet ser nu ut som det kommer att göra vid födseln förutom att det är mindre och smalare. Lungorna, levern och immunförsvaret behöver fortfarande utvecklas men om barnet skulle födas nu så har det cirka 80 procent chans att överleva. Hörseln fortsätter att förfinas och fostret kan känna igen både mamman och eventuellt pappans röst. Nu är det lättare att mäta barnets fulla längd inklusive benen. Barnets ögon öppnas efter att ha varit stängda en tid. Det övar att öppna och stänga ögonen. Hörseln utvecklas allt mer och barnet kan hoppa till vid kraftiga ljud eller snabba rörelser från dig. Nu är överlevnadschansen stor om barnet skulle komma ut för tidigt.

Bebisen väger nu ca 1 kg och är ca 30 cm lång.

Från och med nu mäter man fostrets hela längd. Tidigare mätte man längden från huvud till stjärt.

 

Mamman

Grattis - nu är det den första veckan i den tredje och sista trimestern. Det kan hända att du känner en fot som tar spjärn mot magen. Barnet för att testa sina krafter.

Vid den här tidpunkten av graviditeten är det inte ovanligt att man får hudförändringar som graviditetsstrimmor, så kallad striae. Man kan också uppleva klåda. Det kan vara hormonerna som påverkar huden men det kan också bero på att du lider av vätskebrist. I allvarliga fall kan det bero på förändringar i levern. Rådfråga din barnmorska om du har klåda. Livmodern har nu vuxit så mycket att dess översta del befinner sig 7 cm ovanför naveln. Det är viktigt att du tar god hand om dina tänder. Gravida utvecklar lätt plack, och om du redan har plack kommer problemen sannolikt att förvärras om du inte sköter om dina tänder. Borsta ordentligt och använd lämplig munskölj för att minska risken att drabbas.

 

Bild

 

Egen bild/Anteckning:

Jag har ju redan gnällt en del i bloggen under denra vecka och förra. Jag har ischias, foglossning, ont i ryggen, halsbränna, kramp i vaderna, är otroligt trött, mår illa av och till, har sammandragningar och börjar få svårt att somna. Men! Bebisen har börjat röra sig på lustiga sätt, och får mig att asgarva ibland!

Som igår kväll, då jag la mig på sidan i sängen för att sova. Då började liten i magen att sparka uppåt, och neråt så att det kittlades och hade sig. Jag bara skrattade och frågade liten vad tusan h*n höll på med! Jag längtar verkligen efter att att få veta vem det är som gömmer sig därinne och vad det är för kön på den lill*!

Jag tror mest på en flicka, och någon håller med mig medan resten tror att det är en grabb!

Vad tror ni?

 

 

Jag känner mig verkligen helt knockad, och krasslig.
Mår inte alls bra i kroppen, och har ingen ork alls! Jag är verkligen less på att må såhär!
Det är frustrerande för själen att känna sig otillräcklig och trött mest hela tiden, det känns som om alla i närheten får lida av det. Men det blir snart lättare, det är inte många månader kvar nu, och som jag längtar!
Igår skulle jag ha varit iväg och fikat med aen annan gravid tjej, men jag mådde dåligt och fick ställa in.
Kände mig sjuk och eländig.. Samma sak idag, fast idag känner jag mig värre till och med.
Usch.. Det är ledsamt.

Sedan har jag börjar oro mig rejält för att bebisen ska komma för tidigt, det är nästan en konstant oro och efter besöket hos läkare i vecka 18 så kände jag själv pålivmodertappen efter att läkaren gjort det för att känna hur det ska kännas. Och så kände jag på den häromdagen igen, efter att jag haft sammandragningar och då kändes det helt fel! Den känns hälften så kort, mjuk, framåtliggande och runt omkring så kändes det mjukt och konstigt.
(för er som inte vet ska tappen vara fast, bakåtliggande och sluten)
Så jag tänker åka på en koll utav det, hade tänkt att åka idag men vi får se hur det blir.
Har lite svårt att ta mig och så, men vi får se. Jag har inte haft ont sedan igår och tappen känns detsamma som de senaste dagarna. Jag ska snacka med dem idag, och se igen vad de säger. Kanske vill de att jag kommer upp direkt, men eftersom de inte tyckt det tidigare så lär de väl inte tycka den nu heller. De har bara sagt att om jag får mycket ont så ska jag återkomma direkt, en att om jag vill så kollar de upp det nu direkt åt mig.
Jag tänker åka och få det kollat, frågan är bara vilken dag?
Vi får se, jag känner mig orolig men inte tillräckligt orolig för att kasta mig in i en taxi med Saga på armen och fara upp direkt faktiskt. Och kanske är jag dum, kanske tycker alla att jag borde hänga på dörren till förlossningen, men eftersom jag inte har ont, det läcker inget vatten och jag har inte märkt av att någon slempropp ska ha gått så kan jag säkert vänta i en dag till :)

Vi får se, jag lovar att berätta hur det blir!