Snart tar orken slut.
Saga väcker mig VARJE natt, vareviga natt.. Och det stoppar inte med 1 gång, utan vi snackar om 4-5 gånger per natt. Och jag vet inte varför! Hon vaknar, gråter, och vill helst amma för att lugna ner sig. Som jag nämnt tidigare så vägrar Saga napp, och att ge henne flaskan på nätterna är helkört, hon vägrar och bli skitarg.. Vad ska jag göra?
Jag börjar bli otroligt trött, och faktiskt till och med irriterad. Usch!
Det är inte så att jag tar ut irritationen på Saga men jag känner hur den bubblar i mig, och det är inte roligt!
Inte ett endaste dugg.. Jag vill inte vara en sur och ständigt trött mamma. Jag vill vara en glad och någorlunda pigg mamma! Ja, som rubriken säger.. Snart tar orken slut.
Det är tur att hennes leenden fort farande ger mig kraft och en hel del glädje :)
Älskade lilla skitunge!
Jag vet inte ens om det okej att skriva om baksidorna med att ha barn, för det ska gärna vara lätt och enkelt mest hela tiden. Eller det ska se ut som om det är så. Men så är oftast inte sanningen.
Men om sanningen är sån, så säger jag grattis!
Men hos mig är sanningen inte sån. Jag sitter själv med min Saga, tar hand om henne varje dag, är vaken med henne nästan varje natt, har henne hängandes i mitt ben när hon är ilsken och får ont i magen när hon inte vill äta. Allt detta gör jag själv, ingen avlastning. Ingen pappa som kommer hem på eftermiddagen och hjälper till, ingen pappa som är hemma på helgerna med Saga så att jag kan få egen tid. Nej, helt enkelt bara jag och Saga.
Att vara ensamstående är inte lätt, eller alltid roligt. Det är faktiskt ganska tufft och vissa dagar är man mer död än levande. Men så är det, och det gör inget. Verkligen inte.
För jag är hellre ensam med min fina underbara dotter än att inte ha henne alls.
På något sätt blir det värt tröttheten och alla dagar då man inte orkar mera.
För jag älskar Saga, mer än allt på hela jorden!
Jaja, nu ska jag avsluta det här inlägget men vi höres senare!
Krams!
Prata med BVC. Hade föreläsningen med en som jobbar på BVC igår eftersom vi läser Barnmedicin nu. Tydligen så är såna här frågor väldigt väldigt vanliga och dom har massor av bra råd så ta kontakt med dom och snacka med dom om det! Dom finns där för att hjälpa och ingen fråga är för dum. Man verkar inte dum eller att man är en dålig förälder bara för att man ber om råd. Alla barn är olika och föds med olika personligheter så fråga BVC! =)
Det är klart man ska skriva om sånna saker! Minst lika viktigt! (om inte viktigare än de positiva). Helt ärligt tycker jag att ensamstående gå et förbannat bra jobb! Kan inte för allt i världen tänka mig hur jag skulle orka om jag var ensam med Charlie..
All cred till alla ensamstående!
Jag tycker du är otroligt stark. Min energi är slut sen längesen, och vi är ändå två om våran lilla.. Så du är helt otrolig som fixar det. Ibland önskar man att man hade en ON/OFF knapp till sina barn. Vad skönt det hade varit ;)
Jag tänkte väl faktiskt säga ungefär samma sak som Therese ovan. Du verkar jättestark, och jag förstår att det är jobbigt att vara ensam sådär, det är tur att de fina goa stunderna väger upp det hela lite ibland. :)
