Idag var jag iväg en sväng på förmiddagen.
Hade ett viktigt möte, och där på det mötet fick jag veta en sak som gjorde mig väldigt upprörd.
En sak, som fick mig nästan att se rött.
En sak som fick mig att gå ifrån mötet, mumlandes saker som "nu jävlar, nu jäääävlar", "jag önskar att hon kunde bara försvinna", "det här förstod jag, hon är ju sjuk i huvudet" och " jävla idiotkärring".. Riktigt elaka tankar, och dessa tankar som jag delger er är inte de värsta.. Nej, jag var riktigt arg.
Jag är fortfarande arg, men agerar inte på min ilska. För att reagera på denna ilska just nu vore bara dumt, det skulle bara stjälpa mig. Det skulle verkligen inte gynna mig, eller andra personer i min närhet.
Och just därför kontrollerar jag min ilska, jag ger dig inte chansen att utnyttja någonting mera.

Men är det konstigt att man blir arg, då den man har kallat sin låtsasmamma hugger en i ryggen?
Är det konstigt att man blir arg då hon gör ALLT bara för att förstöra för andra,
i hopp om att vinna ett krig som inte ens finns?
Är det konstigt att man blir arg då hon riskerar sina barns välmående varje dag genom sina lögner och svek?

Nej, jag tycker inte det.


Over And Out