Nu har jag tagit ännu ett steg, i vilken riktning vet jag inte. Jag vet bara att steget är taget och att jag varit sann emot mig själv, och att jag alltid borde vara sann emot mig själv.
Jag är less på att leva enligt spelregler som jag själv inte satt och jag är less på att behöva finnas för någon annan än mig och Saga. Jag hatar mig själv för att jag sätter andra och mig själv i sånt här, men ja. Det är ju sant att man inte rår för vad man känner. Jag styr inte över mitt komplicerade känsloliv och kan inte ljuga.
Jag har levt i allt för många lögner, och vill inte göra det igen.
Jag vill leva ärligt, och framför allt lyckligt.

Varje dag är ett steg, och jag fortsätter att gå dem.
Vissa steg tar mig framåt, och andra tar mig bakåt men jag går dem endå, för varje steg är lika viktigt.
Jag traskar på och hoppas att vägen jag valt ska leda mig rätt och att jag till slut hittar hem.

Over And Out
//Anna