Det finns så många ord i låtar, texter och dikter som talar rakt till mitt hjärta.
Små ord som får mig att stanna upp, som får mitt hjärta att hoppa över ett slag och som får mina ögon att tåras.
Det är fascinerande att det kan vara så.

Vissa låtar är för mig bara fyllda av en massa smärta, och jag tror att det är jag som lagt smärtan där.
För när det gör ont i mig så letar jag efter ett hål att stoppa det onda i, och kanske är det så att jag låter låtar och andra ord fungera som behållare?
Eller kanske är de så att den dolda smärtan kommer fram då man hör ord som påminner om den?
Jag vet inte, och komme säkert inte att få veta utan kan bara konstatera att det är så det är.
Ord berör.






Puss på er!