AttackShelties!

Hejsan - Inlägg 324.



Påbörjade detta inlägg igår kväll, men det blev aldrig klart eftersom jag hade
för ont för att skriva och var på tok för trött för att orka.


Var precis ute på kvällspromenaden med de 2 vackra sheltieflickorna.
Gick bara en snabbis, kände inte alls för att vara ute någon längre stund utan gick mest ut för att de skulle få sin vanliga kvällspromis innan det är dags att natta.
Ja, hur som haver. Pirelli blev iaf förvandlad till en tvättäkta AttackSheltie igår.
Hon såg, precis när vi gick ut några egenligt henne konstiga figurer framför oss.
I mina ögon var det 2 st personer som långsamt gick och ledde en cykel.
I hennes ögon var det fiender som skulle gruffas på..
Att de gick framför oss praktiskt taget hela tiden brydde hon sig inte om, det var lika farliga endå.

Men det är skönt att ha en attackSheltie vid min sida.
Jo, för även om hon inte är så himla stor så TROR hon att hon är stor och ibland är det allt som behövs.

Lite tro på sig själv och sin egen styrka.




AttackSheltin Pirelli sitter och vakar över sina söner.










Vi hörs när vi hörs
















Kommentarer
Postat av: Ida

Men om man INTE har en hjältehund vid sin sida då? Utan bara en alldeles underbar & konstig fet katt som ibland kissar på fel ställe. Vad gör man då? Är man tuff & stark ändå? Om JAG tror det? Det är nog just det, att jag inte tror att jag klarar så mycket. Inte så mycket mer, än såhär.



2010-08-28 @ 21:50:44
URL: http://kawrtnee.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0