Hejsan min älskade unge!



Nu är du 2 veckor och 1 dag gammal!
Tänk så fort tiden går! Det känns som om det inte fanns ett liv innan du kom.
Jo, för det känns nämligen som om du alltid alltid varit här, vad gjorde jag innan du dök upp?
Just nu sitter mamma här vid datorn, och du sover sött i din säng. Jo, för du har nämligen bytt ut din gamla dygnsrymt emot en alldeles ny :)
Den första veckan så behöll du rytmen du hade inne i mammas mage, du sov länge länge på morgonen och var pigg på kvällen, sent in på kvällen! Men nu så är du pigg på morgonen, ja ohyggligt tidigt på morgonen och tröttis på kvällarna. Du somnar liksom till vid klockan 5-6 och vill hemskt gärna sova till klockan 8 iallefall.
Och du är så svårväckt!
Barnmorskan uppe på BB, sa åt mig att väcka dig och ge dig mat var 3:e timme om dagarna men när du sover såhär djupt får jag kämpa hårt för att väcka dig! Du påminner verkligen om moster Sophia, hon var också svår att väcka förr i tiden när vi var yngre :)

På måndag så ska vi till BVC för första gången!
Det ska bli jättespännande att se hur mycket du gått upp och om du växt något på längden.
Det tror jag nog att du gjort :)
Både jag och farmor tycker att du börjar bli lite gnubbig, jo sådär härligt bebisgnubbig som jag bara har längtat efter att du ska bli!

Nu har vi promenerat varje dag i 1 vecka.
Och nu är jag inte längre supernervös när vi ska gå ut, nej för nu vet jag att du älskar att gå ut och det gör mig lugn. Vi brukar ta en liten promenad mitt på dagen när det är som varmast och då ligger du varmt nedbäddad i din fina åkpåse och det söta täcket som Carina har lånat oss.
Du brukar faktiskt somna så fort jag lägger dig i vagnen och rullar ut den genom dörren.
Ja, för så mycket gillar du att åka i vagnen!
När vi går på våra promenader så följer såklart hundarna med, de älskar också våra promenader utet i det fina höstvädret. Häromdagen, jag tror att det var på tisdagen så gick vi till och med upp till skogen.
Där fick hundarna springa lösa och du fick skumpa runt bland alla de fina färgerna som finns runtomkring oss nu på hösten. Det var en sån där underbar höstdag då solen sken på alla de fina löven och vinden blåste lite lätt.
Ja, det var en fin promenad som jag kommer att minnas länge!


Vill du veta en knasig sak?
Jo, det känns som om graviditeten med dig och förlossningen är någonting som jag bara har hittat på.
Det känns så avlägset och konstigt.
För det känns verkligen som om du alltid har varit här, och som om allt det andra aldrig har hänt.
Tänk att det kan kännas så på "bara" 2 veckor.
Din pappa frågade mig häromdagen om jag kunde tänka mig att du legat därinne, och ärligt nog så kan jag inte tänka mig det! När hände det?
Haha, ja din mamma är bra knasig hon!

Nej, nu ska jag sluta och gå och kolla på dig när du ligger i din säng :)


Här är du med din morbror Robin som var här och hälsade på.


ÄLSKAR DIG MEST I HELA VÄRLDEN!

// Din mamma