- Cry Baby -
HejHopp - Inlägg 160.
Sitter just nu och kvällskriver lite. Ska strax hoppa i säng och sova lite, men först tänkte jag skriva här lite.
Idag blev jag hemma ifrån jobbet, vaknade med en sån ryggvärk att jag bara kände att nej!
Idag blir det inget jobb! Värken liksom höll i sig, ryggen och benen kändes som om jag stått upp hela natten.
Det kändes lite som värken jag alltid får innan min mens. Precis som jag fått det beskrivet för mig att det kan kännas.
Fick lite ångest över mitt beslut att vara hemma när jag såg hur fint väder det blev. Tänkte på de stackarna som fick jobba och stressa i det fina vädret. Förhoppningsvis var alla utom jag där och allt rullade på bra :D
För er som inte jobbat på dyket under en riktigt stressig dag kan jag bara säga att det är sjukt stressigt!
Och även om jag kände mig en aning dum emot mina medarbetare så kom jag till slut framtill att det nog var bäst att jag stannadde hemma, eftersom jag aldrig hade stått ut med min värk och stressen.
Upptäckte ännu en gång hur otroligt känslig jag är som gravid. I vanliga fall har jag ganska lätt att gråta och bli irriterad, men just nu är det helt sjukt! Satt och såg på programmet "sjukhuset" tidigare dag, och då var det med en flicka som fått ett skåp på sig. Och vet ni vad? Jag kunde knappt hålla tillbaka tårarna när jag såg den lilla flickan som låg där på golvet och såg rädd ut. Det hela fick mig att tänka på alla saker som mitt ofödda barn kunde råka ut för.
Hela världen är full av faror och det är något som man bara får acceptera. Men, oj så nojig jag kommer att vara!
Kikade sedan på ett program om förlossningar på TV för första gången sedan jag blev gravid.
Blev faktiskt inte så uppskrämd v de kvinnorna som förlöste som jag trodde att jag skulle bli. Nej,istället satt jag med gråten i halsen då de nyblivna mammorna fick sina barn upplagda på bröstet.
Även då var inte tårarna långt borta.
Satt även då och tänkte, fast i betydligt positivare rikning.
Tänk när jag ligger där med min lilla bebis på bröstet!
Vilken känsla.
Nej, nu ska jag sova men vi..
.HÖRES I MÖRA.
"When I do it wrong, I do it right"
Idag blev jag hemma ifrån jobbet, vaknade med en sån ryggvärk att jag bara kände att nej!
Idag blir det inget jobb! Värken liksom höll i sig, ryggen och benen kändes som om jag stått upp hela natten.
Det kändes lite som värken jag alltid får innan min mens. Precis som jag fått det beskrivet för mig att det kan kännas.
Fick lite ångest över mitt beslut att vara hemma när jag såg hur fint väder det blev. Tänkte på de stackarna som fick jobba och stressa i det fina vädret. Förhoppningsvis var alla utom jag där och allt rullade på bra :D
För er som inte jobbat på dyket under en riktigt stressig dag kan jag bara säga att det är sjukt stressigt!
Och även om jag kände mig en aning dum emot mina medarbetare så kom jag till slut framtill att det nog var bäst att jag stannadde hemma, eftersom jag aldrig hade stått ut med min värk och stressen.
Upptäckte ännu en gång hur otroligt känslig jag är som gravid. I vanliga fall har jag ganska lätt att gråta och bli irriterad, men just nu är det helt sjukt! Satt och såg på programmet "sjukhuset" tidigare dag, och då var det med en flicka som fått ett skåp på sig. Och vet ni vad? Jag kunde knappt hålla tillbaka tårarna när jag såg den lilla flickan som låg där på golvet och såg rädd ut. Det hela fick mig att tänka på alla saker som mitt ofödda barn kunde råka ut för.
Hela världen är full av faror och det är något som man bara får acceptera. Men, oj så nojig jag kommer att vara!
Kikade sedan på ett program om förlossningar på TV för första gången sedan jag blev gravid.
Blev faktiskt inte så uppskrämd v de kvinnorna som förlöste som jag trodde att jag skulle bli. Nej,istället satt jag med gråten i halsen då de nyblivna mammorna fick sina barn upplagda på bröstet.
Även då var inte tårarna långt borta.
Satt även då och tänkte, fast i betydligt positivare rikning.
Tänk när jag ligger där med min lilla bebis på bröstet!
Vilken känsla.
Nej, nu ska jag sova men vi..
.HÖRES I MÖRA.
"When I do it wrong, I do it right"
Kommentarer
Trackback
