Inlägg nr 21 - Jo, jag tänkte räkna varje inlägg.  Bara för att se hur lång tid det tar innan Anna ledsnar.

Hejsan!

Sitter här igen, framför datorn och tänkte att jag ska skriva lite.
Dagen har varit som alla andra dagar, blandade känslor. I ena stunden känns det helt okej, Sedan i nästa stund gör det så ont att jag inte kan andas. 
Fick ett litet breakdown tidigare idag, satt vid datorn och lyssnade på en sångerska som Du sagt var bra.

Såg låten "Vår Sista Dans" - Orden kändes som ett slag i ansiktet, visst att jag läst dom förut.  Hörde sedan låten.  Då brast det. - Och så var dagen breakdown avklarat.
Hela låten.. Nej. Fy. Blähäääää! Smärta.   Det är nästan så att jag vill ge dig all min smärta - Jag vill bara att du ska få känna, känna hur det känns när det inte finns någon luft andas. Men samtidigt så vill jag bara att du ska må bra. Att inget ont någonsin ska få hända dig. Att du blir lycklig.  Lycklig som tydligen jag inte kunde göra dig.

- Jag vill ha dig nu som jag hade dig då-

---

Nu till något roligare - Nämligen dagen absolut roligaste händelse.  Blir alldeles full i skratt bara jag tänker på det. Hehe.

Min låtsas pappa skulle "hjälpa" mig att fånga in min sheltie valp Jessie som var på bushumör idag och inte ville gå in.
Hans plan för detta infångade var " Man ska jaga dem tills man får tag på dom!"

Sedan börjar han jaga efter Jessie, Springer runt som en tok på gården med flaxande armar och ett enormt flås. Jag och Lotta stod och höll på att garva ihjäl oss! Efter ett litet tag sprang min lilla prinsessa och gömde sig bakom mig :P

Alla skulle ha fått varit med och sett detta, vi fick oss ett gott skratt som jag verkligen behövde!

---

Nej, vad ska Anna skriva om nu? 

Vet inte.  Kanske skulle jag kunna berätta om något jag gjort, men jag har som inte gjort något intressant. 
Har mest bara tagit det lugnt, jo förutom på nyår då vi stack på fest med Nisse, eller ja.. Jag hann bara till 1 ställe. Men där hade jag superkul iaf! 
Lotta var ute till kl 4 och verkade ha haft skoj! Hehe, eller vad tror du Nisse?

Sedan har jag bara tagit det lugnt, träffade Frida idag.  (För er som inte fattat det är så är Frida den du, jag alltid skriver om).  Det gick bra, ingen panik eller gråtttacker.  Dom kom senare :/ 
Men medan hon var här så gick det bra.

---

Det är skrämmande hur lika vi tänker ibland.

Det känns som om dessa ord skulle kunna vara från dig till mig.  - Väldigt smärtfullt men allför sant för att kunna tänka bort.

"Jag vet vad som måste göras
Ändå sitter jag kvar här
Och det skrämmer mig att jag kan nå dig var du än är

Och om jag behöver förklara
Den skugga som vilar i tiden
Förstör inga minnen, du vill inte se mig såhär

Men jag vet att jag döljer en sanning
Att väntan inte leder någonstans
Jag vet att jag måste ta steget ur vår sista dans

Jag vet vad som måste göras
Ända sitter jag kvar här
I ett sista kapitel som jag har förälskat mig i

Jag försöker att strida mot känslan
Men den är rädd och den spelar ett spel nu
Jag får för mig att jag kan va kvar men vet inte hur

Men jag vet att jag döljer en sanning
Att väntan inte leder nånstans
Jag vet att måste ta steget ur vår sista dans

Jag vet vad som måste göras
Ändå ligger du kvar här
Och jag hoppas du sover, jag smeker dig lätt om din hals

Jag vill inte spara min längtan
Jag har tänkt men aldrig fått tala
Så feg att jag viskar du hör säkert ingenting alls

Men jag vet att jag döljer en sanning
Att väntan inte leder nånstans
Jag vet att jag måste ta steget ur vår sista dans

Ja, jag vet att jag döljer en sanning
Att väntan inte leder nånstans
Jag vet att jag måste ta steget ur vår sista dans


Älskling hör på, jag tar steget ur vår sista dans"

Det känns som om det står klart, det finns verkligen ingen väg tillbaka. Det är över nu.

---

Nej. Nu kastar Anna in handduken!

HÖRES I MÖRA!