Ibland så finner jag mig sittandes och vara sisådär en 14 år igen. Jo, jag kan liksom känna hur hjärtat hamrar i bröstet, värmen strömmar genom kroppen och det är nästan så att hela känslan får mina ögon att tåras.
Jag älskar att känna mig som 14 igen, när det var så enkelt att känna den där berusande känslan.
Vad är det då som får mig att känna mig såhär?

Jo, svaret är egentligen självklart.
Det är mina hjältar, de som har sjungit sig in i mitt hjärta och som inte tycks kunna försvinna.
De skönsjungande killarna går under namnet Westlife och har funnits i mitt liv i 10 väldigt långa år.
Under mina yngre år var de här killarna mitt allt, jag väntade och längtade ihärdigt på nya skivor, singlar och Sverigebesök. Jag har stått utanför hotell i blåst, regn, solsken och snö.
Jag har sprungit på Stockholms gator, tappat bort mina vänner och spenderat enorma summor pengar.
Men det är allt värt det, för de där fina små ögonblicken.
Jo, för ihärdigt väntande lönar sig. Är man riktigt envis så finns det ju alltid en chans att man fåt träffa dem, de där personerna som annars är så avlägsna, som bara skymtas på TV och hörs i radion.
Är man envis så kan man ju faktiskt få se att de där personerna finns på riktigt och är vanliga personer precis som vi. Jag har på grund av att jag tycker om dem så mycket fått utstå en hel del kommentarer och gliringar.
Men det har inte gjort mig någonting, nej för vad jag tycker och tänker är helt upp till mig och om det finns personer som bryr sig tillräckligt mycket om vad jag gillar för att slänga elaka kommentarer, ja då
känner jag mig enbart hedrad!

Nej, jag må vara 21 år gammal och småbarnsmamma men den där känslan av att vara 14 finns fortfarande kvar!
För igår när Westlife var med på idol fick jag lov att vara just det igen.
En 14-årig flicka med ett bultande hjärta, röda kinder och tårar i ögonen..




Anledningen till att jag ibland blir 14 år på nytt.




Vi hörs när vi hörs
//Anna