Vart går gränsen?
Hejsan - Inlägg 549.
Kommer här med ett ganska allvarligt inlägg.
Och anledningen till att jag skriver om det är egentligen att jag behöver åsikter, och framför allt stöd.
Jag har nu träffat Sagas pappa i flera dagar.
Jag har ju, som många av er vet träffat någon ny. Och denna någon betyder otroligt mycket för mig, och jag är redo att starta en framtid ihop med honom. Det är honom jag vill leva med och det är honom jag självklart väljer. Mina känslor för Sagas pappa dog i takt med allt vi gick igenom, och allt han faktiskt tvingade mig att gå igenom. Så idag är valet för mig naturligt, jag har träffat någon som jag faktiskt tror på en framtid med och att jag skulle välja Sagas pappa framför honom känns bara dumt.
Men. Jo, för det finns ju ett men.
Sagas pappa har då vid ett flertal tillfällen sagt att han inte vill ha kontakt med sin dotter.
Han har menat på att det blir för jobbigt för honom att vara med oss, om jag har ett annat förhållande och om han känner som han gör. Sedan när jag har sagt att vi kan vara ifrån varandra en tid, tills allt känns bättre för honom har han bara svarat att han säkert kommer träffa någon ny, och att jag då längre inte är intressant(?).
Jag sa då såklart att Saga endå är intressant, och fick till svar att "det funkar inte så"..
Vaddå, funkar inte så?!
Är hans dotter inte värd mera?
Jag har nu under dessa dagar kämpat för att få honom att endå ha kontakt med henne, och jag har också tyckt att jag lyckats.. Tills idag. Då han sa de där orden, att Saga inte var intressant om han träffade någon ny.
Då fick jag nog! På riktigt nog, och jag kan känna att gränsen är nådd, han har på ett sätt gjort sitt val.
Men! Ja, ännu ett men.
Jag vill att hon ska ha en pappa, men är det verkligen värt att ha en pappa som kommer och går när det passar honom?
Vad tycker ni?
Själv är jag bara arg och upprörd, jag vet inte hur jag ska tänka ochmina skuldkänslorhotar att kväva mig.
Det känns som om det är mitt fel, trots att jag försöker att göra allt rätt.
Alla som jag känner, säger att jag inte gjort något fel. Men det känns endå som om jag berövar min dotter på en pappa.. Suck. Varför ska det vara så svårt?
Puss på er!
//Anna
Jag vet inte om jag ska svara, om det är... hehe bra eller inte och du vet redan vart jag står i den här frågan. Men här är en lite mer ingående förklaring.
Pappa är någonting man väljer att vara, med kärlek, ansvar, drivkraft och engagemang. Det är inget man bara blir bara för man gör någon gravid. Att ha en frånvarande pappa som bara vill vara pappa när det passar honom är inget bra tror jag, det skadar mer än gör nytta. Antingen är man där som pappa eller är man inte. Man väljer. Det är klart att alla fall är unika och det du går igenom är tyvärr inget unikt. Det finns många som inte tar sina ansvar som de borde. Jag vet, hur det är. Har ju sett det med egna ögon och det är tragiskt.
En pappa skulle aldrig säga på det där sättet, utan sätter sitt barn främst!
En förälder älskar sina barn ovillkorligen!
Nej, du har inte gjort nåt fel, och nej hon förlorar ingen pappa, det vet du det också, du vet vad jag menar, och varför.
Du kommer få enormt stöd och jag viker inte från din sida heller älskling! Du vet vad min önskan är och strävar mot detta mål, det vet du också!
Jag håller av dig så mycket och Sagis <3
Pusspusspusspusspuss!!
Hej!!
Du gör inte något fel, du berövar inte Saga hennes pappa det är ett val som han har gjort själv. Att han kommer och går när det passar honom är inte så bra för Saga. Nu när hon är så liten spelar det inte så stor roll men när hon blir lite större och mer medveten så kommer det att komma många tillfällen när hon blir besviken. Tex när hon fyller år och vid jul när hon kanske förväntar sig att han ska komma med presenter och han inte dyker upp. Då är det jobbigt för dig, du vet inte hur du ska reagera, om du ska ljuga och hitta på någon klen ursäkt eller om du ska säga som det är. Vill bara säga att han prioriterar sin ev. nya flickvän mer än sin dotter.
Jag skriver inte mer här men du får gärna ringa mig för jag har varit i precis samma sits som du är nu.
Kram Nicole
Hej Anna!
Jag är dottern som hade just en sådan pappa och min mamma var just den mamman i din sits!
som hon skriver här ovan..
Jag känner inte dig och har inte pratat med dig, men eftersom du ville ha stöd och råd kännde jag att jag bara var tvungen att skriva.
Allt d du gör är rätt, men jag kan absolut förstå varför du tänker som du gör! Men d han gör som " pappa " kommer bara såra Saga oerhört mycket.. min pappa var precis sådan! därför finns d ingen " pappa " för mig längre.
Jag tycker absolut du ska ta d beslutet som känns rätt för dig eftersom Saga är alldeles för liten för att göra d, du kommer absolut att få frågor från Saga när hon blir äldre men det handlar om att du gör d bästa för din dotter eftersom han uppenbarligen inte gör d, och d värkar som han inte kommer göra d heller, utan d kommer bara att såra!
ja du anna panna, jag vet inte vad jag ska säga. jag önskar att du slapp det här men det verkar ju inte vilja sig så...
Om saga nu ska ha en pappa, vilket hon självklart ska ha så förtjänar hon den bästa pappan man kan ha och det kan tyvärr inte muppen till pappa hon har nu erbjuda.
Så jag tycker att du står på dig och inte klandrar dig själv för att någon annan inte kan tänka längre än till nästippen.
Du kan ringa när du vill om du känner för det:)
Hej!
Det är ju ingenting att fundera på, hellre en ljus framtid för både dig och Saga än en mörk.
Han är Sagas biologiska pappa men han verkar inte ha den där papparollen som Saga kommer att vilja få då hon blir äldre och förstår.
Då han ens yttrar sig om att Saga skulle bli mindre intressant om han skaffade sig en flickvän så har du ingenting att förlora, du kan bara vinna på det. Du vinner antagligen en massa uppskattning ifrån Sagas sida.
Puss och kram, ta hand om er Anna! :)
Hej Anna!
Jag blir så förbannad/arg när jag läser det du skriver, tycker så synd om lilla Saga som har en pappa som kan häva ur sig så dumma saker.. Jag "känner" eller kände Sagas pappa Andreas, vi var mycket tillsammans för några år sedan, och jag kan inte ur min vildaste fantasi tänka mig att han skulle kunna vara så eller bete sig så omoget!?!?
Men som sagt det var några år sen.. Jag tycker att du ska skita totalt i honom tänk bara på dig själv och Sagas bästa ist, varför ska du ödsla en massa energi på någon som inte ens vill försöka att ha en relativt bra kontakt med sin dotter?? Det är hans eget val och det kommer en dag tro mig då han kommer att ångra sig, men då är det redan försent! Gör han inget åt saken nu så tror inte jag att Saga kommer att vilja träffa honom den dag han har växt upp och mognat på sig, om det nu skulle ske.. Jag har själv 2 döttrar ena dottern är född 1 månad efter Saga :)Jag förstår dig också på den biten som du skrev att du ville att Saga skulle ha en pappa i sitt liv, det vill väl alla föräldrar att sina barn ska ha en trygghet hos både en mamma och pappa.. Det är så lätt för oss andra att skriva att du ska skita i honom, men jag förstår precis hur du känner dig..
Ta vara på din dotter nu, du vet själv vad som är bäst för Saga du är ju ändå hennes mamma.. Och vilket val du än väljer att göra är inget fel, det finns ingen som kan klandra dig över att du inte försökt..
Hej Anna!
Vill först skriva att du har en mycket bra blogg!
Är första gången jag är inne på din blogg och finner den mkt läsvärd och intressant!
Du verkar vara en mycket klok och en jordnära människa som vet vad du vill! Plus en super bra mamma! stå på dig! Sagas "pappa" verkar överhuvud taget inte vara lämplig som fadersgestalt när han uttrycker sej som han har sagt. Tragiskt!
Sköt om er!
// Malin.
