Ja, faktiskt!

Och tänk att det skulle vara såhär bra, det hade jag aldrig kunnat gissa mig till i förväg.

Lillasyster är världens snällaste lilla bebis, hon ammar hur bra som helst, jag hinner knappt lägga henne vid bröstet förrän hon tgit tag i det och hon sover otroligt bra på nätterna! Hon gråter bara om hon vill något och är mest bara böjd och glad. Saga är en snäll storasyster som än så länge bara är lite avis då hon ser att liten får amma.. saga vill helst också få göra detsamma, men hon får pussar och kramar istället och det verkar duga bra!

-

Aldrig trodde jag att det skulle funka såhär bra de första dagarna, utan jag var helt beredd på att lillasyster skulle vara som Saga då hon var nyfödd. Saga var ju en lite mer krävande unge, som inte riktigt sov så gott och kunde amma lika lätt. Allt var så nytt med Saga, medan allt känns så välbekant och lätt med lillasyster. Det känns som om jag alltid varit mamma, och att det verkligen är det jag gör bäst :)

Klockan 17:07 igår föddes mitt 2:a barn, en underbar liten flicka på 2964 gram och 49 cm lång.

Hon är vacker som en dag, ammar som om hon aldrg gjort annat och jag mår oförskämt bra.

Bilder och en förlssningsberättelse kommer senare under dagen :)

Har varit i latensfasen sedan i förrgår, och sedan imorse någon gång har jag haft regelbundna värkar.

vaknade till ordentligt utav att jag trodde att vatten gått, men icke. Det var en blödning, vad jag skulle tro är en sån där teckenblödning. blödde litegrann och sedan slutade det blöda men värkarna fortsatte iaf!

Så nu sitter jag och klockar värkar :)

Håll tummarna nu för att det är på riktigt(vilket jag är nästan säker på) och att det går ganska fort!

Ska ringa förlossningen om ca 45 minuter igen, om värkarna fortsätter att komma såhär tätt och regelbundet.

Wohoooo! Äntligen slipper jag mina hemska förvärkar och får känna på lite riktigt värkar, haha!

Japp, idag är det bara 9 dagar till BF.

Konstigt nog känns det så otroligt lång bort ändå, och jag har faktiskt börjat tro att jag ska gå bra mycket över tiden.

En skitjobbig känsla av uppgivenhet börjar infinna sig, och eftersom jag haft en jobbig graviditet med smärtsamma sd och nu dessa pinvärkar har jag på något sätt trott att denna lille bebis ska komma före BF. Men nu känns det inte alls så, och till min motvilja så får jag lov att erkänna min besvikelse.

Jag hade gärna haft min bebis här nu..

De senaste dagarna har det varit hyfsat lugnt på värkfronten, igår hade jag i och för sig rejält med molvärk hwla förmiddagen + att en stor del av slemproppen släppte men den smärtan gick över efter några timmar och sedan har det varit rätt så lugnt. Hade lite värkar igår då ja la Saga, men de försvann ju efter någon timme.. Precis som vanligt!

Annars är det lugnare än vad det brukar vara och jag tror att det beror på att Lotta och Jimmy äntligen kommit hit, innan de kom så var jag nervös över att Lotta inte skulle hinna hit innan förlossningen och som alla vet kan oro ge förvärkar och sd. Men nu när hon är här känner jag mig lugn och trygg.

Vi har packat bb-väskan på riktigt. Sophia var världens gulligaste och lånade ut sin stora skötväska till mig, så nu slipper jag ha med 2 väskor. Och igår köpte jag ett babyskydd, så nu är allt liksom klart! Både väskan och skyddet står redo i bilen.. Nu väntar vi bara på värkar eller vattenavgång :)

..routern härhemma är på väg att krascha ihop så vi använder

Sophias router, och med den kommer jag inte in på datorn med min dator :/

Så nu sitter jag vid en skitdator, en laptop vars skärm inte funkar och tangentbordet saknar knappar, och hälften av de knappar som finns är konstiga. Så med andra ord får jag dampanfall av att blogga från den här datorn.

Men ändå, jag vill ju uppdatera!

jAg har fortsatta pinvärkar. igår kväll gick de inte ens över med alvdon och jag låg vaken till klockan 4 med både hemska värkar och tandvärk. Inte ett dugg skoj, vill jag lova!

Men det är bara att härda, tandvärken går över tids nog och bebisen kommer ju ut någon gång.

Jag kan knappt fatta att det är vecka 38+0 imorgon det är helt vansinnigt.. Tiden går bra fort ändå!

Nu ska jag ta en magbild för det är ju sista dagen på vecka 38 och jag vill gärna ha en bild från den veckan.

Sedan så kanske jag printar ihop ett inlägg om just denna vecka, som tar slut imorgon eller så skriver jag det imorgon :)  Vi höres iaf!

Hej Saga!

Det händer mycket saker för dig nu, du lär dig något nytt mest hela tiden och jag häpnar ofta över vad du kan.
Nya ord, och meningar ploppar upp hela tiden och bara häromdagen lyfte du upp en strumpa och sa "tumpa".
Du säger 3 stycken tre-ordsmeningar nu: "Va ä dä?" "Dä ä vovve" och "Dä ä katt" och en hel drös med ord!
Det är knappt så att man minns alla ord du kan utan när man ska berätta för någon om alla orden så glmmer man bort hälften.. Men inom de senaste dagarna har du börjat att säga häst, eller "at" som du säger.
Du kan skillnaden på katt, hund, häst, ko, fågel och får.

Så fort du ser en ko, så säger du "Muuuuu" och när du ser bilar så säger du "Bruuummm".

Du gillar att leka med alla sorters av leksaer och det gillar jag, för din mamma tycker nämligen att det är helt okej för flickor att leka med bilar, och att ha på sig "pojkiga" kläder. Jag förstår inte riktigt varför flickor inte ska kunna tycka om bilar eller sånt! Du gillar ju sånt, och då måste du få göra det.
Men såklart, du älskar att leka med dockor med.
Du tycker om att bädda ner dem, och att klä på dem olika kläder.
Ena dockan har vi klätt i din lillasysters/lillebrors kläder och de passade perfekt!

Sedan så har du blivit ganska så trotsig! Du har ett hemskt humör då du sätter den sidan till och ibland vet man inte vad man ska göra med dig, din buse. Du har även börjat att testa vad man får och inte får göra, och du gör det mest bara med mig. Antagligen för att du känner mig allra bäst, och vågar dig på att vara lite tokig med mig.
Men det gör inget att du är lite knasig, för det är en del i att utvecklas och jag vill ju att du ska utvecklas och bli en stor tjej, som kan en massa!

Du har även lärt dig vart munnen, näsan, ögonen, öronen och håret är och kan peka ut dem om man frågar.
Både på dig själv och andra. Du älskar att ligga på kvällarna och fråga vad allt i ansiktet är, du pekar och jag berättar. Ibland får jag faktiskt be dig lägga dig ner och sova istället, för du skulle nog kunna göra så hela natten.

Du älskar också att springa i nedförsbackar, och det gillar jag inte!
Usch, så jag är rädd att du ska göra dig illa. Jag kan liksom se i mitt huvud hur du ramlar och gör dig riktigt illa.
Som tur är brukar du lyssna när jag säger åt dig att ta det lugnt och än så länge har vi klarat oss från skador :)
Du älskar förresten att vara ute med, och kan ta på dig skorna själv. Det har du kunnat länge, men jag tror inte att jag berättat det så då gör jag det nu. Så fort du vill gå ut så hämtar du dina skor + mina och ställer dem framför mig, precis som för att säga "Nu går vi ut!"
Sedan så har du lärt dig att öppna dörrar.. Så nu måste jag hålla ytterdörren låst eftersom du annars smiter ut!


Nej, nu ska jag nog avsluta detta brev för din mamma är så trött!
Hon blir det av bebisen som ligger i magen, och inte vill komma ut.
Men jag ska ta lite nya bilder på dig snart, och läggain här i brevet så att du och alla andra får se hur stor coh fin du är!  Mamma älskar dig mest i hela världen, och hoppas att du vet det!

Pussar från din mamma!

.. men jag har så lite ork till att svara på alla era fina kommentarer!
Ni får inte tro att jag inte uppskattar dem eller så, för det gör jag verkligen!
Jag läser dem, och era bloggar men jag är så dålig på att svara och kommentera tillbaka.

Men så att ni vet, jag läser era bloggar nästan varje dag :)

Jag och Saga har varit hos hennes pappa från torsdag tills igår kväll. Jag tänkte blogga då men orkade inte eftersom jag hade haft en helvetesdag med förvärkar och sd. Den värsta dagen ever, skulle jag vilja säga eftersom det började direkt när jag vaknade och bara blev värre och
värre tills jag till slut slocknade runt 24:00 på natten.
Igår hade jag även väldigt ont i ljumskarna, och det tryckte på rejält neråt mot rumpan.
Jag hoppas att allt detta är goda tecken och att det är på gång inom den närmsta tiden..
För att bara ha dessa pinvärkar är ohyggligt! Det är enormt påfrestende för psyket, och såklart kroppen men det är faktiskt värst på psyket. Jag blir otroligt nedslagen, och ledsen utav allt. Det är betydligt jobbigare än vad kanske låter som, eller verkar.

Men nu är det bara (förhoppningsvis)ca 1 vecka kvar tills Lotta och Jimmy kommer hit.
Lotta ska ju vara med på förlossningen, om hon hinner ner vill säga och på ett sätt så vill jag ju att bebis ska ligga kvar så att hon kan få vara med när bebisen kommer! Så helst av allt vill jag bara att pinvärkarna ska försvinna nu, och att de riktiga ska komma om ca 1 vecka. Det vore underbart :)

Nej, nu ska Saga sova lunch. Hon vaknade nämligen extra tidigt imorse, och börjar bli tröttis.
Vi höres senare!

Ja, när vill du komma ut?

Är det du eller kroppen som strular med mamma? Kanske är du redo att kika ut, men kroppen säger nej.
Eller är det tvärtom? Är kroppen redo, men du säger nej?

Ja, vi får allt se. Din stackars mamma är trött och sliten, och vill träffa dig!
Jag har valt ditt namn om du är en flicka, och har klurat på flera fina namn om du skulle vara en grabb. Men din mamma tror allt att du är en tjej, för det känns så. Kanske tror jag det bara för att din storasyster var en flicka men nej.. Den som gömmer sig i min mage är en tjej, haha!
Tänk om du är en liten pojke? Vad gör din mamma då?
Hihi, vad chockad jag skulle bli, men lika glad som om du är en tjej!
För mig spelar det ingen roll, bara du är glad och mår bra!

.. att det ska vara såhär!
Jag har helvetesont, och det känns som om bebisen vill ut men lik förbannat så ligger den kvar där den ligger.
Från 16:00 igår till strax efter 22:00 på kvällen hade jag förvärkar(trodde ett bra tag att de var riktigt) som höll på att ta kål på mig, allt detta med ett stadigt tryck neråt. Men så tog jag 2 alvedom och gick och la mig, vaknade på natten med lite molvärk, sedan på morgonen var det som bortblåst!

Har haft det likadant idag, fast nu började det vid ca 17:00 och håller på än.. Har också känt mig "konstig" i kroppen och sinnet hela i går och idag. Igår trodde jag att bebis kanske skulle komma under denna dag, men nu känner jag mig bara uppgiven och less. Jag har så ont, och till ingen nytta!
Skulle nog helst av allt bara vilja sätta mig ner och böla en skvätt! Usch, vad jag tycker synd om mig själv idag..

Aja, nog gnällt.. Tids nog är bebis här, och allt detta är glömt!

Detta inlägg är uppdaterat med bild(gravid vecka 34).

Detta inlägg är uppdaterat med bild(gravid vecka 35).

Detta inlägg är uppdaterat med gissningar och bild!

Den 12:e juni så stänger jag för nya gissningar, för då går den första gissningen!
Så vill ni vara med och gissa, så gör det nu :)
Den som gissar rätt på både datum och kön, får en fin överraskning
och den som gissar närmast på vikt/längd får detsamma!

Och just det.. Fick en fråga om man får gissa 2 gånger och det får man!
2 gissningar per person är det som gäller :)

Så gissa på nu alla bloggläsare!
Klicka här för att gissa!

I magen

Den här veckan räknas bebisen som fullgången. Den ökar fortfarande lite i vikt men växer inte så mycket på längden. Bebisens koordination är så pass utvecklad nu att den kan gripa saker med fingrarna och om man skulle lysa med en stark lampa mot magen kan det hända att den vänder sig mot ljuset. Bebisen tränar sig inför förlossningen genom att dra in och trycka ut fostervatten genom lungorna. Den samlar också näring i organen för att klara eventuella påfrestningar vid förlossningen. Många barn sjunker djupare ner i bäckenet nu.
Bebisen väger nu ca 2800 - 3000 gram och är ca 47-48 cm lång.

Mamman

Kan den inte komma ut snart? Känner du så? Det är vanligt att man blir otålig under graviditetens sista veckor. Det är ju så nära nu! Men många går över tiden, i synnerhet förstföderskor. Att föda mellan 37 + 0 och 41 + 6 anses som normalt.Brösten producerar råmjölk och bäckenet är utvidgat. Det kan hända att slemproppen släpper. Det kan den göra några veckor, dagar eller timmar innan förlossningen. Livmodern sjunker nu något och ger mer plats åt magen och lungorna. I gengäld kan trycket på urinblåsan bli starkare och man måste kanske kissa oftare. Barnmorskan mäter tillväxten och lyssnar på barnets hjärtljud. Normalkurvan för symfys-fundusmåttet ligger vid denna tidpunkt mellan 31-37.
Hos förstföderskor brukar huvudet snart fixera sig i bäckeningången. Ligger barnet med stjärten neråt kommer man att vilja göra ett försök att vända barnet.

Hos omföderskor är det vanligt att huvudet förblir mer rörligt innan det slutligen fixeras.
Gå gärna igenom förlossningsbrevet du har skrivit med din barnmorska och gör en avstämning.

 

Bild

 

Egen bild/Anteckning

 

Jag börjar som ni säkert märk bli ordentligt otålig och vill ha ut min bebis nu!

Jag har inte så mycket nytt att skriva, förutom att jag ibland får ont längst ner på magen, eller vid blygdbenet. Det ilar och skär, och speciellt ont gör det när bebis är därnere och bökar runt. Ibland gör det så ont att jag knappt kan stå. Jag har börjat få halsbränna igen, och mår lätt illa. Antar att halsbrännan och illamåendet hänger ihop. Värmen har också slagit till med full kraft här hos oss, och det är tungt att vara gravid i denna värme då jag är så sjukt värmekänslig just nu! Oron inför förlossningen har också börjat smyga sig på, jag är inte längre lika lugn somjag varit tidigare och som jag var inför Sagas förlossning. Nu har jag börjat få tankar kring att jag kanske kommer att bli rädd av smärtan, och att jag inte kommer att våga krysta.

Vet inte alls vart dessa tanakar kommer ifrån men de har börjat spöka hos mig de senaste veckorna. Just nu jobbar jag med att tänka i andra banor och komma över den oron.

Sedan så har jag svårt att komma på vad liten ska heta. Jag tror att jag har kommit på ett flicknamn, men pojknamn har jag inget alls.. Så tips mottages gärna!

 

Jag tycker att magen sitter längre ner nu, än på senaste bilden från vecka 35. Vad tycker ni?

 

 

.. alla de bebisar man väntat på!
Har följt en hel del tjejer med BF i juni/juli och nu börjar det komma en massa bebisar!
Valeria, Melissa och så nu Jennie - Grattis till era små mirakel!

Och jo, nu längtar jag ännu mera efter mitt pyre. Men hos mig är allt lugnt, mina förvärkar/sd har blivit bättre under de 2 senaste dagarna och jag kunde inte vara mer less över det. Jag hade ju hoppats att bebis skulle vilja vara tidig så att jag slipper vara gravid mera, och kan få bli tvåbarnsmamma med två barn utanför magen istället för som det är nu. Men ja, bebis vill ligga kvar och då är det så. Självklart vore det skoj om bebis vill ligga kvar tills dess att Lotta hunnit ner hit, så att hon kan följa med på förlossningen helt enligt plan.. Men det är ju så många dagar kvaaaaar ju!
Lotta och Jimmy kommer ner runt den 25:e juni, så egentligen borde jag hoppas att bebis ligger kvar tills dess :)

Eller ja, mina sd/förvärkar har blivit färre men inte mindre smärtsamma.
De gör faktiskt mer och mer ont nu, de jag får nu blir jag ganska chockad över, över hur jädra ont de gör!


Idag ska jag ladda upp magbilder på två utav mina veckoinlägg, bilder som jag helt glömt av att lägga upp och sedan ska jag ta en ny bild och lägga upp ett nytt veckoinlägg om denna vecka :)

Så håll utkik! Magbilder är på väg..

Sagas relation till de fyrbenta medlemmarna av vår familj är ganska speciell.
Hon har sedan tidig ålder uppmärksammat mina fluffiga kamrater, och redan då hon var några månade gammal började hon så smått forma sitt första ord "Vovve". Intresset för just vovvar har bara växt, och växt och idag är Saga en i flocken. Visseligen en medlem på två ben, och som har på tok för hög röst, för styltiga rörelser och ett allför oberäkneligt humör för att egentligen passa in, men endock en del av flocken.
Vovvarna ser på henne med lite hatkärlek.
De älskar det faktum att hon kan mata dem, speciellt vid matbordet och med sitt lördagsgodis.
Och att stormatte säger nej, åt både Saga och hennes flockmedlemmar struntar de oftast blankt i. Nej, för vovvarna lyssnar i det fallet betydligt hellre på sin oberäkneliga lillmatte, och glufsar glatt i sig det som bjuds.

Sedan att de inte alls gillar att hon blivit så snabb är en annan historia, och att hon älskar att reta dem är också en annan historia. Så länge de får mat av lillmatte så är hon välkommen att vara en del av flocken.
Vovvarna har absolut inget emot att dela sin mat med Saga, och de låter henne glatt dricka ur deras vattenskål.
Ja, hon får till och med plocka godsaker ur deras munnar.

Att Saga inte får äta hundmat, eller dricka ur vovvarnas vattenskål det struntar de alla i.
Hon testar det varje dag ändå, och i Sagas lilla värld är nog hundmat rätt så mumsigt.
Att mamma försöker förklara att hundmat inte alls är gott verkar inte bekomma Saga, utan hon försöker ändå varje dag att sno en näve full och stoppa i munnen. Detta har faktiskt lett till att vovvarna nu får sin mat efter att den tvåbenta, ostadiga, högljuda flockmedlemen lagt sig för att sova. För då får resten av flocken äta ifred och mamma slipper tjata om att hundmat är för hundar och inte för små Sagor.

Sagas språk har länge kretsat kring vovvar, vovvar, vovvar.. Hennes första ord var som jag nämde just "vovve" och hennes första mening var "Dä ä vovve". Under en period i Sagas liv var allt vovve, alla djur, alla saker och till och med mina vänner. Jag, som hennes mamma kände mig ett tag en gnutta oroad och undrade om barnet någonsin skulle säga något annat igen, och jag kan nu berätta att "allt är vovve"- fasen är över.
Allt är inte längre vovve, men vovvar är fortfarande allt!

Nej, precis. Det blev ingen film, men jag kikade på Criminal Minds istället, och tog det lugnt.
Ja, eller först la jag Saga och var ut med vovvar. Därefter så kikade jag på TV och bara låg.
Nu väntar sängen, och jag hoppas att jag kan få somna ganska snabbt eftersom jag är trött och behöver få sova för att orka med allt. Varje morgon nu när jag vaknar så är jag mer död än levande, och känslan släpper liksom inte på hela dagen men ändå har jag svårt att somna till på kvällarna!
Det är riktigt jobbigt, för då jag var gravid med Saga gjorde det inget att jag hade svårt att sova på nätterna för då kunde jag vila hela dagarna, men nu måste jag ju upp!
Har ju en Saga att ta hando m, och hon är ju pigg även om jag är trött och hängig.

Så, ja jag hoppas att jag kan somna snabbt! Igår somnade jag nästan direkt då jag la mig, och det var så skönt.
Så vi hoppas på favorit i repris idag :)

Är förresten hungrig, fastän jag mår illa också. Inte alls roligt.
Undrar om jag ska äta, eller skita i det?
Vad är bäst? Att gå hungrig eller att riskera att jag mår mera illa av att äta?
Ska klura på det en stund, och sedan blir det sängen för oss två!

God Natt!

Känner mig allmänt hängig, är trött i kroppen och har huvudvärk. Har mått illa större delen av dagen, och haft svårt att äta. Fick i mig riktig middag iaf, och sitter nu och inväntar att värmen ska avta.
Jag var hos min BM igår, och allt såg bra ut utom urinen som det tydligen var bakterier i.
De skulle skicka det vidare, och så får vi se om jag har UVI :/
Hoppas verkligen att jag inte har det, utan att det bara råkade vara lite bakterier ändå eller något.
Orkar inte med att käka medicin och hålla på.. Vill bara ha ut bebis nu!

Men ja, har jag UVI så är det bara att knapra antibiotika och se glad ut!

Min BM har iaf gett bebis klartecken att komma ut.
Jag är så pass långt gången att jag inte längre ska oro mig över mina sd och skulle det hela dra igång så kommer de inte att stoppa upp det, utan då är bebis välkommen till världen.
Jag skulle gärna vilja att det blir ganska snart jag, har så ont överallt och får förvärkar och sd utav allt och får riktigt ordentligt ont. Ofta tror jag att det är på G men så bars försvinner det och just nu känns det bara som om jag har en massa ont utan att det ger resultat och så. Det är betydligt jobbigare än vad man kan tro!
Men nu är det inte många veckor kvar till BF, och sedan så vet jag att bebis max kommer att ligga kvar i ca 2 veckor till om den inte kommit ut innan dess. Så snart, snart!


Aja, nu ska jag slappa framför en film.
Ni får ha det bra, och så höres vi!

Blev påmind idag om livets orättvisor.

Jag tänker ofta, ofta på dessa orättvisor då det för mig är viktigt att göra det.

Jag anser att vi aldrig får glömma eller förringa sorgen kring att förlora ett barn.

Sorgen som jag tror måste var den största att bära.

Jag tänker på alla de som förlorat sitt barn, redan innan de han leva ett liv utanför magen.

Jag tänker på alla de som förlorat sitt barn genom sjukdom och genom olycka.

Att jag tänker tillbaka lite extra idag har en speciell anledning, och den anledningen är en liten änglapojke som heter Robbie. Han fick tyvärr inte stanna på jorden och förgylla livet för sin familj utan fick idag den 5/6-2010 flytta till himlen istället och leka med de andra änglabarnen, med Antonia, Gabrielle, Mio och många fler.

Jag tänker tillbaka och läser de här inläggen som jag skrivit tidigare.

Har tyvärr inte så mycket att blogga om, och då blir det lite tyst hät på bloggen.

Jag, Saga och bebis i magen har det iaf bra. Jag räknar dagar tills det börjar bli okej för bebis att komma, Saga imponerar med nya meningar och nya ord dagarna i ända och bebis verkar filura på hur man kan ta sig ut.

Vi har haft det skönt i solen idag, Saga har varit på stan med sin pappa och sedan var vi ute och lekte hela eftermiddagen. Just nu befinner vi oss hos hennes pappa. Vi tränar på att Saga ska sova över här, så att hon snart kan göra det utan mig. Usch, och fy säger jag.. Men ett nödvändigt ont!

Hon ska ju antagligen vara här, med honom då bebis kommer och då finns ju risken att hon ska sova över.

Vill inte gärna att hon ska vara totlat ovan vid det och få världens dåligaste upplevlse utav det och få svårt att sova borta. Sedan såklart, så ska ju Saga också börja sova här lite då och då. Så just nu tränar vi lite!

Jag tror nog att jag bryr mig mer än Saga. Det känns så jobbigt att jag ska vara utan henne och ligga hemma själv och oro mig för om hon är ledsen eller så.. Självklart så lär det ju gå bra, men jag är ju den nojigaste av nojiga så!

Ja, nog om det nu.

Vet ni vad det är för datum idag?

Den 4:e juni.. Vilket betyder.. EXAKT 1 MÅNAD TILL BF!

Wihoooo!

Snart är bebis här, och Saga får bli storasyster!

Japp, bebisen ligger kvar där den ska!
Efter gårdagen så har jag knappt känt av någonting alls, förutom de vanliga smärtsamma sd såklart.
Men inga nya tecken på att något skulle vara på gång. Så vi får hoppas att bebis vill ligga kvar till iaf 37+0 eller så.
Det vore det allra bästa, för då är lillebror/lillasyster färdigbakad och jag
slipper ligga kvar på sjukhuset med en minibebis.

Idag har det varit superbra väder, och Saga var ute länge och lekte medan jag borstade Milton och krattade gräs.
Det var rriktigt varmt mellanåt, och det känns verkligen på då man är gravid och tung i detta väder. Aldrig har jag varit så värmekänslig som jag är nu!
Men det hör väl till antar jag, och som tur är så har jag bara ca 5 veckor till BF nu!
Så snart är det dags :)

Nu ska jag sova, det blir tidig kväll då jag verkligen känner att kroppen behöver det.
Jag har varit så trött i flera dagar, och har svårt att somna om kvällarna så jag tänkte att om jag lägger mig extra tidigt så kanske jag somnar liiite tidigare också, och inte är lika trött imorgon!

Kram på er!

..att jag skulle bli 2-barnsmorsa inom kort! Alltså, inom riktigt kort.
Vaknade imorse men ont i ryggen, på höger sida ungefär från mitten av ryggen coh ner emot svanken.
Det liksom kom och gick intervaller, först med ca 10 minuters mellanrum och sedan ganska direkt betydligt tätare.
Efter ca kl 14 så kom de typ var 4-5 minut och gjorde stundtals så ont att jag inte kunde röra mig så de kom.
Men! Det konstiga, och det som fick mig att tveka på om det hade något med bebis att göra var ju att det bara satt i ryggen, på ena sidan. Visserligen så strålade det ju ut i magen lite med, men bara på sidan av magen och lite frampå. Det höll i sig till ca kl 20 och sedan dess har det varit som bortblåst!

Jag vet inte vad det var, men klurar på om det var konstiga förvärkar?
Har ju hört om personer som bara får värkar i ryggen.
Jag är iaf enormt lättad över att det har släppt, och så hoppas jag att det inte kommer tillbaka på ett tag nu.
O mdet var förvärkar, så kan det får bli riktigt värkar om sådär en 2 veckor eller så..
Denna bebis är bokad att komma oi vecka 37 eller 38, eller ja. Jag har sagt åt den att göra det!
Så nu är det bara att vänta och se!

Jaja, nu ska jag gå och göra mig klar för natten och så ska jag sooooova!