Ett sista ögonblick. Ett sista tillfälle fångat förevigt i mitt minne.
Etsat fast för att alltid finnas där.

Ögonblick har vi gott om men de där sista gripande ögonblicken finns det mindre utav.
Det finns ögonblick man inte vill minnas och så finns det ögonblick som man plockar fram ofta och minns.
Så vad ska jag skriva om? Ska jag ta rubriken, ämnet bokstavligen och skriva om ett sista ögonblick?
Eller ska jag bara ännu en gång ta ett ögonblick?

Jag vet inte.. Och usch, så jobbigt!
Jag känner inte för att skriva om ett ögonblick.. Jobbigt!
Äsch, då väljer jag detta ögonblick. Det näst sista inlägget under år 2010.
För det är lite som ett sista ögonblick.. Ännu ett år som försvinner och ger plats för ett nytt år, och nya händelser!

Ja, ett litet inlägg kanske man ska knåpa ihop och berätta att Spacie nu åkt iväg till Hudik på prov.
Skrev om det tidigare, att en tjej slkulle komma och kika på honom men då blev det tyvärr inte av. Nu efter ett tag har hon, Ida varit och hälsat på och det slutade med att Space fick åka med eftersom allt kändes bra.

Det är tomt utan lillkillen och jag hade det kämpigt på vägen till Carina där vi skulle ses.
Men när jag väl träffat Ida och sett hur gullig hon verkade, och att Space verkade gilla henne med så kändes det lättare! Jag vet ju att han bör vara ensamhund och att han nu antagligen kommer att
bli behandlad som en liten prins! Det känns skönt att veta :)



Jag och Space på valputsällning i början av 2009.

Dessa jävla smällare och fyverkerier!
Och varför börja två dagar innan nyår?

Det är så dumt och onödigt! Slöseri med pengar, och slöseri med hörsel.
Ni förstör för djur, både vila och tama och småbarnsfamiljer.
Ni skrämmer slag på djur, och ni fuckar upp rutiner för små barn som försöker sova..

Åhh, dessa jävla smällare!
Hur många som helst varje år blir skadade och ibland så dör till och med personer!
Är det värt det?


Äsch, jag orkar inte.
Skulle helst bara vilja ta min hundar och min unge och fly ut på landet när det börjas!

Åh, herreguuud vilket ämne..
Vad har jag för ambitoner? Vad vill jag göra, åstadkomma?
Jag har enligt mig redan gjort någonting stort, och häftgt och något som jag ville åstadkomma under mitt liv.
Jag har fått barn, och har ett till på väg. Jag har en egen liten familj.

Sedan finns det såklart fler saker jag vill åstadkomma men jag vet inte.. Det känns som om man "måste" så mycket i det här livet. Man ska lyckas, man ska hinna med allt, man ska vara framgångsrik och man ska vara dunderkär och lycklig hela sitt liv. Det känns som om dessa måsten, och alla dessa ambitioner som man "bör" ha bara skapar press.
Mina ambitioner är att mina barn ska få en fin barndom, att de ska växa upp till välartade vuxna, som ser på världen med öppna och fri ögon, som inte hyser fördomar eller ser ner på andra männsiksor som inte lever som dem.

Sedan att man ska jobba, tjäna pengar och bo i fint hus/lägenhet vill väl alla?

Jag saknar en sån där simpel sak som sovmorgon.. Jag har inte haft en sovmorgon på.. Ja, jag vet inte hur länge!
En riktig sovmorgon ni vet, en såndär då man bara kan fortsätta att sova och inte behöver tänka på någonting!
Att få ta sovmorgon försvinner liksom när man får barn, det hinns inte med och ungen vaknar ju tidigt varje morgon och vill busa så det är bra att hoppa upp och börja sin dag trots att man är trött.

Och speciellt då man lever ensam med sin lillfis! Då finns ju ingen annan som kliver upp ibland och tar morgonen utan man får glatt kliva upp själv. Hehe, jag längtar tills Sag är 15 år..
Då sover de för länge istället!

.. Ska jag få kika in och se hur pyret i magen har det!

Varje dag är som en evig längtan till det där rutin ultraljudet, jag vill ju bara se att allt ser bra ut och att veckorna ska passera förbi i rasande takt. Såhär mycket längtade jag inte då Saga låg i magen, och det var av en ganska simpel anledning. Jag hade ingen aning om vad som väntade!
Nu när man gör den här resan för andra gången så är man så medveten!

Och det gör att jag blir sjukt otålig!
Självklart så var jag otålig med Saga med, men det började jag bli först då jag närmade mig 30-veckorna för då kändes det verkligt! Nu har jag längtat sedan vecka 5, då jag fick reda på att det låg en böna i magen..

Och jag kan berätta för er att denna graviditet har varit sjukt tuff under de här första veckorna!
Jag har nog haft de flesta gravidsymptom man kan ha.. Illamående, kräkningar, huvudvärk, uppdraget tandkött, svimningskänslor, otrolig trötthet, knasig mage, uppsvälld som en ko, ful hy, humörsvägningar m.m..
Sg ett symptom och jag lovar att jag har, eller har haft det!

Såhär var det inte med Saga.. Eller så minns jag det bara inte!

Men på plus sidan med att vara gravid andra gången är att man blir större fortare, det vill säga att jag redan ser lite gravid ut(till skilland från med Saga, då dert syntes först i vecka 25) och att jag redan känner bebisen sprattla i magen, och det är ju dundermysigt även om det känns supersvagt och inte så ofta.
Saga kände jag i ca vecka 19-20. Och denna lilla kände jag av i vecka 13 :)


Nopps, nu ska här plockas undan lite och så men ha det bra så höres vi!

Hejsan!

Vad härligt att skriva ett vanligt inlägg utan ett förbestämt innehåll eller ämne!
Jag vet att jag kan skriva såna när jag vill, men eftersom jag har sagt att jag ska göra listan, så kommer den faktiskt först bland mina inlägg. Men nu när jag fått ut 3(!) såna inlägg idag så tänker jag minsann skriva mig ett vanligt inlägg också och berätta lite om min jul och så :)
Har också en bild som ni ska få se, men det kommer sedan!

Julen firade vi med min syster, och det var jättetrevligt. Vi åt jullunch hemma hos hennes pojkväns mamma och det var jättemysigt och trevligt. Sedan for vi hem till Tessans och bytte julklappar.
Jag fick en superfin tunika, en supersnugg tröja och två par strumpor utav Tessan oc hennes pojkvän i julklapp.
Sedan fick jag smink och godis utav Beckis och Carina :)
Saga fick en massa julklappar och jag orkar inte ens räkna upp alla!
Men de var alla jättefina och hon och jag blev glada över dem.

Just nu befinner vi oss ute i Bergeforsen hos Linda och ska spendera veckan här med henne.
Just nu väntar jag på att Linda ska komma hem ifrån jobbet så att vi kan gå och handla och sedan äta lite god middag. Och jag vet att den kommer att vara god, för Linda lagar sjuuukt god mat!


Ja, och så till den där bilden.
Jag behöver inte förklara så mycket för den talar för sig själv.



Gravid bilden är tagen för ca 4 veckor sedan och jag ser ungefär likadan ut nu, bara mer gravid och mindre tjock.
Idag har jag gått 13 fulla veckor, och 2 dagar på denna graviditet.
Beräknat förlossningsdatum är den 1/7 -2011.
Tid för RUL(ultraljud) är den 28/1 -2011

Min favoritplats måste helt klart vara den djupa skogen i Bergafjärden om sommaren, då jag är omgiven av hundar och har Saga i bärselen, och den varma solens strålar skuggas av de stora träden.
Ja, då trivs jag som bäst, med lukten av skog i näsan, ljudet av hundarnas tassar och Sagas skratt i öronen.

Hehe, ett passande inlägg...
Jag har levt med så många rädslor, och lever än idag med en hel del rädslor.
Jag har levt med rädsla om att synas och att finnas, varje dag har inneburit svårigheter och att behöva göra det jag räds för. Jag har varit otroligt rädd för att prata i telefon, för att prata med folk jag inte känner och för att vara ensam på stan, eller affären. Jag har varit rädd för att handla med mitt bankkort, jag har varit rädd för att vara på nya platser och jag har varit rädd för att träffa nya människor.

Idag har jag jobbat med många av mina rädslor och jag klarar av så otroligt mycket jag aldrig trodde att jag skulle göra! Jag vågar finnas, och ibland också synas.
Och jag är stolt över det jag vågar, och ajg är stolt över mig själv ibland.
Jag är stolt över att jag kan, vill och försöker!

De flesta andra rädslor jag har tycks vara ganska triviala i jämnförelse med att inte våga finnas.
Men alla rädslor är ju rädslor, och jag har faktiskt små rädslor med, så som att vara rädd för tandläkaren.


Men att vara rädd för atandläkaren känns ganska simpelt då man tidigare varit rädd för livet.

En första?

En första vad?

Antar att man ska hitta på själv, och det är ju skoj! Frågan är bara vad.. Jag har vissa dagar otroligt taskig fantasi.
En första.. Hmm.. Åh, nu vet jag!
En första tjejhund! Jag ska berätta om när jag fick min första tik, min underbara fina Prinsessa som jag väntat på så otroligt länge. Hon föddes den 27/7-2008 och direkt då jag såg den första bilden på henne så visste jag att den hunden ska jag ha!
Sa till uppfödaren och min vän Carina att jag ville bli fodervärd på en av tikarna, och att jag helst ville ha just den tiken. Carina velade länge och väl, på vilken tik som skulle ges ut på foder och till slut så bestämdes det att det var den andra tiken som skulle placeras på foder men jag tackade nej till henne och beslöt mig för att vänta med att skaffa en tik. Jessie som den andra tikvalpen då hete(den som jag velat ha) fick bo kvar hos Carina och hennes dåvarande Sambo Jonny.
Men så en dag, när Jessie var ca 4 månader så ringer Carina mig och frågar om jag sitter ner.. jag blir alldeles ställd, och sätter mig ner i soffan och undrar vad hon vill. Då berättar hon att hon och Jonny känner att de inte hinner med Jessie och de undrar om jag vill köpa henne på halvfoder!
Jag blir helt överlycklig, sitter i soffan och snyftar so men barnrumpa och säger att ja, det vill jag!
Får man hämta henne genast är min nästa fråga?

Och det fick jag :)
Så så gick det till när jag fick min första tik!
Idag heter hon Prinsessan och har bott med mig i dryga 2 år och förgyllt våra liv :)

Inlägg 24!
Skulle ha skrivits igår på julafton, men jag orkade inte logga in och hade faktiskt ingen lust att logga in heller.
Men iaf, inlägg nr 24 och sedan får ni ett inlägg om min gårdag och så :)

Ja, alltså. Vad fgår mig att gråta?
Im mitt nuvarande tillstånd, ja det mesta! Haha, jag blir tårögd av att läsa hundsport, av att se på program om folk det är synd om, att se folk föda barn, att läsa om saker.. Ja, ni fattar.. Det mesta helt enkelt!
Men i vanliga fall så gråter jag av att höta om barn som dött, barn som har cancer och föräldrar som förlorar sina barn då de ligger i magen. Jag gråter av vacker musik, vackra minnen och av tanken på att Milton inte kommer att leva förevigt.. Usch, såna tankar är inge vidare!

Nej, dags för nästa inlägg.. Vi höres!

Hästar, hundar och såklart min dotter.
Jag har alltid blivit glad utav att vara med hästar, det ger mig sinnesro och får mig alltid att le.
Nu är jag dock inte med så många hästar, och det är otroligt synd men jag planerar att försöka komma igång med att pyssla med de underbara djuren igen under nästa år. Sedan såklart mina hundar!
Vissa dagar så suckar jag över dem, och vissa dagar så jublar jag över dem.
Men jag älskar dem alltid och de får mig att må bra då jag känner mig nere.

Sedan.. Saga! Hon är den bästa "må gott" personen som finns!
Det spelar ingen roll om jag är arg, ledsen, irriterad eller vad som helst. Hon får mig alltid på bättre humör direkt!


Nej, nu ska jag snart sätta på mig ett ansikte, väcka Saga och fara ut till Birsta för att hadla de sista klapparna :)

Upprörd.. Det blev jag idag!
Då jag fick se till att ta mig upp och ner själv på bussen där det var en helt sjukt smal trappa.
Helt sjukt, hur jävla ego folk är! Vad fan? Är det SÅ mycket begärt att få en gnutta hjälp?
Det krävs knappt någon kraft, eller tid och ajg såg att flera som SPRANG av bussen före mig för att slippa hjälpa mig var frisk, starka, välmående personer.. Man blir så upprörd över sånt här!
Detsamma gäller när folk inte hjälper de äldre! Ojojoj... Då blir jag arg vill jag lova..
Folk stirrar i backen och låtsas inte se den äldre damen som behöver hjälp av bussen, på bussen eller över vägen.
De skiter i det, för det är sån världen är på väg att bli!
FY FAN!

Ja, nu vet ni vad som gör mig upprörd.. EGOISTISKA AS!

Japp, så var det dags för inlägg 21. En dag för sent, men vad gör det?

Ett för sent inlägg är ju bättre än inget inlägg!
Så vad ska jag välja för ögonblick denna gång? Ett fint ögonblick kanske..
Hm, man har så många små fina ögonblick som man värdesätter och jag känner att jag måste härma min fina vän Dessan lite på det här. Hon talade i sitt inlägg om de små fina ögonblicken hon upplevt och värdesatt.
Jag gör detsamma!

Som när Space tog sitt första CK på en utställning eller när Milton äntligen inte lyfte på svansen på en träning med andra hundar. Eller som då jag såg att Saga skulle få en tand!
Då Saga helt plötsligt ställde sig upp på golvet eller då hon pussade mig tillbaka för första gången.. Små underbara ögonblick som sitter etsade i mitt huvud och minne. Sånt som jag värdesätter högt!

Ja, det är mina andra ögonblick! De små vackra som alltid finns kvar.

Den här månaden.. Har varit som de flesta andra månader.
Det ändå som skiljt den från månaden innan är att jag har haft huvudet fullt med julklappsplaner!
Det är lika svårt varje år att komma på vad man ska köpa och jag har spenderat december med att klura på det.
Jag har också gått och väntat på att tiken jag lånat in ska börja löpa, men det är segt på den fronten.. Inte ett löp i sikte! Men det är bara att bita ihop och vänta, det sker när det sker!
Är just nu lite lättad över att jag inte behöver fara ner till Linköping över jul eller nyår för att para henne, det hade känts olustigt och jobbigt med tanke på att man inte vill störa de som har hanen då och för att det ädå går så mycket pengar i januari. Så ja, december är en väntans månad, och en månad då jag klurat en massa!

Något mer om december har jag nog inte att säga.. Det händer inte så mycket häromkring!
Om man nu inte såklart räknar mitt förra inlägg, fast det hände ju inte i december :)

Baka, baka liten kaka.
Knåda, knåda liten deg.
Baka bullar, stora, som små och låta degen jäsa.
Baka länge, baka kort, det beror på vilken sort.
Blanda degen, knåda degen, baka liten bulle.
Man kan baka flera, eller bara en, eller så bakar man en enda stor!

Jag håller på att baka, men inte en sån där bulle som är gjort på mjöl.
Nej, för i min ung bakas ett litet mirakel.

Åh, min stackers blogg!

Den har fyllt 2 år och jag har inget märkt..
Såg det nu när jag kikade på min framsida, att den fyllde 2 år i november och
jag har inte ens uppmärksammat det i ett inlägg som jag gjorde förra året.
Men självklart så ska detta uppmärksammas med ett inlägg, ett litet inlägg som resumerar dessa två långa år!
Ett speciellt inlägg som dyker upp senare idag :)

Så håll utkik!

Ett inlägg om något jag ångrar?

Jag försöker alltid att inte ångra saker, utan försöker istället se på de saker som blivit lite tokiga eller fel som saker jag kan lära mig utav. Som när man klantar sig och gör fel, man säger fel saker, man väljer fel vägar. Ja, det blir fel helt enkelt! Sånt är lätt att ångra och att gräma sig över, man liksom har det i huvudet hela tiden och måre dåligt över det långt efter att det hänt.. Och det är ju inte bra!
Och just därför så försöker jag att inte ångra sånt jag gjort, jag vill inte spendera mitt liv med att gå runt och älta sånt som hänt. Det är bättre att jag drar lärdom av det och går vidare med min nya kunskap :)

Så där har ni det. Jag tänker inte berätta om något jag ångrar eftersom
jag försöker att inte ångra sånt som hänt, eller sånt jag gjort.

Japp, då blir det till att använda det där små dåliga minnet igen..

Ska försöka plocka fram min favoritfödelsedag ur mappen med 22 födelsedagar. Egentligen så är det lättare än vad man kan tro, då jag faktiskt inte haft så många bra födelsedagar.
Inte så att det varit skitdåliga, men de har heller inte varit något speciellt.

Så ja.. Jag får lov att luska fram en utav de där som varit lite bra, och mysig..

Den jag kan minnas såhär direkt måste vara då jag fyllde 18(?), och var tillsammans med Maria.
Maria visst att jag haft ganska trista födelsedagar innan denna och hon ville vara snäll och göra det speciellt för mig så hon klev upp, och fixade frukost på sängen, tårta och så hade hon köpt presenter till mig som jag fick öppna där på morgonen! Det var otroligt omtänksamt och då jag visst att hon hade superlite pengar så kändes det extra speciellt att hon valt att spendera en massa på mig!
Det var verkligen en födelsedag som jag minns och är glad över att jag fick.


That's that! Då är det dags för dagens inlägg, och sedan är jag äntligen ikapp!

Mitt favoritminne... Hur ska man kunna välja bland alla de minnen man samlat på sig genom de år man levt?
Direkt så dyker de upp i mitt huvud att jag borde välja dagen då Saga föddes, för det är ju otroligt speciellt.
Men samtidigt så skriver jag ofta om det och jag tror att alla vid det här laget har förstått hur mycket det minnet betyder för mig. Men sedan har jag ju en massa minnen som innefattar Saga efter att hon föddes med som är viktiga och betydelsefulla! Varje dag har ju något speciellt att bjuda på då man har barn!

Så jag vet inte! Åh, så svårt.. Jag vet inte alls!

Men okej, jag orkar inte plinta ihop hela mitt favoritminne men jag länkar till det..

..HÄR!

Åh, herreguuuuud så pinsamt!
Alltså inte att berätta om kyssen.. Men att jag inte minns den!
Har inget minne alls utav första gången som jag kysste någon.. Vet inte alls med vem eller när!
Haha, otippat.. Not!

Så tyvärr kära bloggläsare, detta smaskiga inlägg blev inte ett dugg smaksigt!
Utan mest kort, och innehållsfattigt.. Men så är det när man läser en blogg som är
skriven av en person med minne som en guldfisk!

Detta är alltså inlägg nr 15, som ska handla om mina drömmar och så fort jag börjar tänka på ämnet så dyker det upp så otroligt mycket som jag drömmer om! Jag har massor med små drömmar, och massor med stora drömmar.

Jag har några drömmar som gäller mig själv, och vad jag vill göra och ådstakomma i mitt liv.
Bland dessa drömmar finns en resa till Irland, att skriva en bok och att utbilda mig till Svensklärare.
Jag tror inte att alla de drömmarna kommer att uppfyllas och det gör heller ingenting, för man får lova att drömma lite om sådant som kanske aldrig händer också. Sedan så har jag drömmar som går djupare.
Drömmar som betyder otroligt mycket för mig och drömmar som jag väldigt gärna vill besanna.

En utav dessa är att kunna stå upp för mig själv i alla lägen, att älska mig själv no matter what och att kunna våga göra allt det jag vill göra, och drömmer om att göra.

Sedan har jag en dröm om 3 barn, 2 till förutom Saga.
2 syskon till henne som hon kan leka med och som jag kan älska med hela mitt hjärta.

Sedan har jag en liten fjantig dröm, en dröm som gäller mig och mina hundar och mitt lilla ego.
Jag vill bli en utav Sveriges bästa sheltieuppfödare!
Jag har en plan för att komma dit, och struntar i hur lång tid det tar!
En dag ska jag vara på toppen..

EN GÅNG TILL?!
Seriöst.. Jag tänker inte gå över det igen så jag hoppar detta inlägg.
Men nästan inlägg kommer snart... Så håll ut :)

Inlägg nr 13 alltså, och rubriken kan ju tolkas på olika vis..

Antingen så skriver man vad man gjort, eller hur man upplevt veckan eller båda två.
Jag skrev ett långt inlägg förut som försvann när datorn muppade och
jag orkar bara inte skriva om det! Så jag håller det kort.
I veckan som var, har vi mest varit hemma. Saga har varit sjuk och jag likaså. Det har varit en seg vecka där dagarna har släpat sig fram och inget har hänt.. Det enda jag gjort som var roligt var att läsa ut Eclipse och börja läsa Breaking Dawn, vilket är  helt sjukt bra böcker! Om man bara sett filmerna och är nöjd med det så ska man bara veta vad man missar i böckerna, det är knappt ens samma story. Älskade filmerna, men nu älskar jag Twilight böckerna istället! Och såklart, de ska läsas på engelska :)

Sedan har vi inte gjort så mycket mera, Sagas pappa var här i helgen och hälsade på.
Saga tyckte att det var roligt!

Nej, nu rundar jag äv här och ber att få återkomma imorgon med mera ork!

A drop in the ocean
A change in the weather
I was praying that you and me might end up together
It's like wishing for rain as I stand in the desert
But I'm holding you closer than most 'cause you are my heaven

I don't wanna waste the weekend
If you don't love me pretend
A few more hours then it's time to go

As my train rolls down the east coast I wonder how you keep warm
It's too late to cry
Too broken to move on

And still I can't let you be
Most nights I hardly sleep
Don't take what you don't need from me

It's just a drop in the ocean
A change in the weather
I was praying that you and me might end up together
Its like wishing for rain as I stand in the desert
But I'm holding you closer than most 'cause you are my heaven

Misplaced trust and old friends
Never counting regrets
By the grace of God I do not rest at all

New England as the leaves change
The last excuse that I'll claim
I was a woman who loved a man like a little girl

And still I cant let you be
Most nights I hardly sleep
Don't take what you don't need from me

It's just a drop in the ocean
A change in the weather
I was praying that you and me might end up together
It's like wishing for rain as I stand in the desert

But I'm holding you closer than most 'cause you are my heaven.




När är det dags att ge upp?

Har ingen handväska.. Så detta inlägg blev kort.
Bye..

























Hatade denna kategori btw.

Så var det dags för inlägg nr 11, en dag för sent.
Meningen var att det skulle handla om mina syskon så då får det väl göra det då!

Jag har.. Låt mig tänka.. Inga helsyskon!
Men jag har 2 halvsyskon och 3 låtsassyskon!
Och de syskonen är minst lika fina som helsyskon :)

Jag börjar med att berätta lite om Thérese, som är mitt äldsta låtsassyskon.
Hon är 25 år, och vi har växt upp ihop, eftersom hennes pappa bodde ihop med min moster som också var fosterhem åt mig från det att jag var ca 2- 3 år gammal. Thérese har bott där med oss nästan lika länge som jag bodde där hos dem. Vi växte upp som ssyskon, och ser på varandra som syskon, vi har haft en syskonrelation och har bråkat som syskon gör! Tror dock inte att vi slogs lika mycket som syskon gör.. Vi tjafsade mest, och så kastade hon en gunga i mitt huvud en gång! Och som hämnd för många av de sakerna hon bråkade på mig om när jag var liten så drog jag huvudena av hennes barbiedockor, haha! Riktigt elakt, jag vet!
Och direkt då jag gjort det fick jag världens ångest och blev LIVRÄDD!
Thérese kunde nämligen vara rätt så skrämmande då jag var yngre och supermesig.. on har alltid haft skinn på näsan och jag har alltid varit en fjant!
Idag har vi en bra relation och brukar träffas för att fika på stan då och då :)

Sedan har jag två småbröder, två låtsassyskon till.
Mina små underbara änglar!
De är barn till min moster Pia och Thérese pappa Danne och de har växt upp med oss.
Jag och Robin är ett riktigt radarpar, vi har busat enda sedan han kunde gå och har spenderat massor av tid ihop.
Han är min lille gounge!
Samma sak är det med Linus, han är världens goaste fis och jag älskar dem båda så mycket!


Sedan har jag två halvsyskon, vi har samma mamma och de bor med vår mamma nere i Stockholm.
Jag känner dem inte så väl, men vi har lite kontakt via internet och så.
Min syster heter Rebecca, och hon är så smart att man nästan blir rädd.
Man kan undra vart mina såna smartgener har tagit vägen.. Hon fick kanske alla?
Och de hon inte fick snodde väl brorsan Viking!
Sedan så snodde han min längd, och min mogna look också!

De är iaf superfina båda två, smart, roliga och superfina!


YES! Det var det, dags för inlägg 12.. Vilket är APtråkigt.

Hejsan!

Ett snabbt inlägg innana jag börjar göra natt bara.
Blir så jävla spyless på folk med dubbelmoral, eller folk som tror att det kan göra vad som helst och sedan på bli sur på andra som inte gjort någonting, men de anser att personen i fråga gjort det.. Usch.

Ja, det var typ allt.
Återkommer imorgon!

Dags för inlägg nr 10 - Det här hade jag på mig idag.


Skum titel.. Man har väl fortfarande på sig sina kläder? Och ännu en oerhört trist titel, och ämne.
Vem bryr sig i vad jag har på mig? Jag har inga snygga "outfits" att visa er..
Men ja, eftersom det står skrivet att detta är inlägget för dagen så..


Jag har på mig ett mörkt linne, ett par ljusa osköna jeans, strumpor och underkläder.
That's it!

Ni får ingen bild eftersom jag ser ut som en säl i dessa kläder :D
Och just det ja! Inget USB-minne..

Ska sjappa iväg och käka nu, men vi höres senare!

..färgat håret!

Jag har färgat bort mitt superblonda hår för första gången på.. Ja, jävligt länge! Ca 2 år skulle jag tro..
Har nu någon konstig ton av mörkblond, vet inte rikitgt vad det kallas.. Och det blev inte riktigt så som jag trott att det skulle bli. Men det blev inte hemskt heller, bara annorlunda!
Får se om jag står ut, eller om jag letar upp en ny nyans att färga till.
Om inte Saga snott USB-minnet sp hade jag kunnat visa er, men det lyser med sin frånvaro och jag kan inte lägga över bilder på datorn. Så var det med det! Tur för mig, osis för er!

Har iaf färgat bort det för att jag inte orkar hålla på att färga utväxten HELA tiden just nu.
Ska färga tillbaka så småningom, men just nu så kör jag på ny färg ett tag!

Sedan till något annat!
Saga har blivit mer sjuk igen, och har fått en hemsk hosta och är supersnorig.
Hon blev bättre mend fick ju vara hemma från dagis ändå, eftersom hon inte var riktigt pigg och det var ju tur!
För nu är hon ju sämre, och det utan att ens ha fått baciller från dagis på sig.. Kan ju bara tänka mig hur dålig hon varit i fall att hon gått på dagis! Nu har iaf ingen feber.. Än..
Hoppas att hon snart blir bra igen, så att det blir dagis på tisdag!
Det blir så tookigt för henne när hon hela tiden är borta i flera dagar, hon blir kinkig på dagis och lämningen blir jättejobbig för oss båda. Det är inte alls skoj!

Jaja, nu ska jag göra annat, men vi höres snart!

Inlägg nr 9 - Min tro.


Åh, vilken jäkla kategori, eller vilket ämne rättare sagt!
Jag är inte troende i den formen att jag tror på gud, jag är inte kristen och är heller inte kristet uppväxt.
Jag har svårt att tro på någonting som egentligen bara är hörsägen och som står i en bok, där det samtisigt står väldigt sjuka, hemska saker. Så nej, en sådan troende är jag inte.
Sedan kan man ju tro på annnat, ett liv efter döden, något större än oss själv m.m
Men jag vet inte. Jag vet inte om jag tror på sånt heller.
Jag kan fundera kring det och vela åt olika håll, men jag vet verkligen inte..
Nej, jag lämnar detta ämne med mina 3 vanligaste ord.

"JAG VET INTE"

Tanken är att jag ska skriva om ett speciellt ögonblick, eller bara ett ögonblick ur livet.
Jag väljer att ta ett speciellt ögonblick, ett ögonblick som inträffade precis igår.
Jag väljer till skillnad från så många andra att ta ett ögonblick som inte är romantiskt eller lyckligt.
Mitt ögonblick är vemodigt, chockat och för mig olyckligt.

Ni får gärna ställa er oförstående till varför jag kände allt det här i det ögonblicket, men det är mitt ögonblick och mina känslor.

Igår satt jag framför tv:n och hör en välbekant melodi, med ett välbekant band.
Självklart så riktar jag min uppmärksamhet emot tv:n och ljudet av den där sången som fick mitt hjärta att bli lite lyckligare. Låten som spelades utav bandet The Ark, och orden som reportern sa fick mig att stanna upp, känna hur hjärtat hoppade över ett slag och hur jag började att tänka orden "nej, nej, nej"
Sedan hör jag Ola Salo säga "Vi har uträttat det vi kom för att göra"

The Ark lägger ner, och slutar spela efter sommaren.
Bandet som nästan varje år får mig att tro på godhet, på mig själv, och på en värld utan skam ska inte längre förgylla vår värld. En sommar till och sedan är det över, sedan har The Ark för sista gången sjungit "Calleth You, Cometh I" för sista gången, och denna gång så kommer de inte att komma tillbaka hur högt vi än ropar.
Ola Salo och hans gäng har gjort mitt liv lite bättre under väldigt många år, de har förgyllt mina varma sommarnätter, fått mig att tro på kärlek och på människan.

Men Olas vishet kommer för alltid att leva vidare, genom hans ord, texter och låtar.
Vi kommer alltid att kunna minnas och försöka tro fast de inte står framför oss och
berättar för oss att vi kan leva i en värld där skam inte finns.

Inlägg nr 7 - Min bästa vän!

Detta inlägg blir mig ett nöje att skriva, för min bästa vän är bara så bra!

Rolig, snäll, ärlig, smart, intelligent, omtänksam, givande, generös.. Ja, listan kan göras lååååång!

Min bästa vän heter Sophia och henne har jag varit vän med sedan vi var 3 år gammal ungefär, då gick vi på dagis tillsammans. Vi var nog ganska lika varandra från första början, och hittade varandra snabbt.

Vi lekte lejonkungen hemma hos hennes föräldrar i hallen på övervåningen, och sedan när vi blev lite äldre så byttes våra lejonrollen ut emot att vara våra favoriter ur gruppen i Spice Girls.

Vi har delat så många otroligt speciella dagar ihop, och de flesta av mina bästa minnet de delar jag med Sophia.

Vi hat gjort så mycket dumheter ihop, vi har stuckit till Stockholm för att se Westlife utan lov, vi har vandrat på Stockholms gator i jakt på våra idoler och hängt utanför hotell i hopp om en glimt av våra älskade killar ur bandet vi då avgudade. Vi har gått i samma klass och samma skola mest hela tiden, vi har terroriserat lärare och gjort dem tokiga! Och som vi har skrattat!

Vi har haft så roligt, och haft så många stunder då vi gråtit av skratt!

Sedan såklart så har vi haft de svåra stunderna, då vi har ställt upp för varandra.

De stunder då man behöver en vän lite extra, då har min bästa vän Sophia funnits för mig.

Jag skulle kunna skriva hur länge som helst på detta ämne, det finns så mycket att säga och berätta men jag måste faktiskt gå och sova nu, så detta inlägg får rundas av med en bild på mig och min bästa vän Sophia!

Inlägg nr 6 - Min dag!

Idag har jag och Saga varit hemma som ni alla vet, hon är hostig och snorig och jag likaså.

Vi har busat, sovit, kramats och ätit.

En heeelt vanlig dag för oss då det inte är dagis!

Det finns egentligen inte så mycket att berätta om våra dagar som ni inte redan vet så detta får duga!

Dags för ännu nästa inlägg... Höres om en litenliten stund!

Inlägg nr 5 - Vad är kärlek?

Besvarar med en bild.

Hejsan, och dags för inlägg nr.. 4!

Det här åt jag idag.

Jag åt potatismos(hemmagjord, of course), torsk och remouladsås.

Mums! Och ja.. Som ni ser.. Jag äter fisk, ibland.. Liiite skämigt att erkänna, men varför ljuga?

Jag äter fisk, eftersom jag inte var redo att ge upp det och fortfarande inte vet vad jag i helskotta ska äta om jag inte då och då äter fisk.. So there you have it!

Dags för nästa inlägg!

Hejsan!


HAr en massa såna däe följetongs inlägg att skriva, jag tänkte kicka
igång idag med dem. Ska se om jag hinner med alla :)
Vi har varit sjuka här och jag har inte orkat att starta datorn förrän nu!
Börjar bli less på att bli sjuk.. Saga smittar mig efter att hon själv blivit smittad på dagis, så vi är sjuka ofta just nu.
Antar att hon snart kommer att vänja sig vid alla dagisbaciller och slutar att vara sjuk varannan var tredje vecka.
Hoppas hoppas!

Ja, jag återkommer snart!
Nu ska jag käka och sedan lägga Saga, sedan blir det inlägg!


Bye!

Hejsan!

Är sjuk, och sjukt less på det.
Har ont överallt och som om inte det vore nog är Saga sjuk med och klängig som tusan, sover knappt på nätterna och vill bara ha närhet. Självklart får hon den, men tufft det blir det!
Ja, uscha för att vara sjuk.. Nu ska jag snart skriva dagens inlägg, som förövrigt har det tråkigaste ämnet ever.
Sjappar iväg och häner på FL, och roar mig lite!

Byebye!

Skriver två inlägg idag, så att det blir rätt liksom!

Mina föräldrar.
Vet inte riktigt vad jag ska skriva!
Jag har ju såklart föräldrar, det har alla men jag har inte föräldrar som det är normalt att man har föräldrar.
Om ni fattar?
Jag har en pappa, han hette Hans. Han lever inte längre och gick bort då jag var liten, runt då jag var 1 1/2 - 2 år.
Jag minns honom inte, och det säger ju sig själv eftersom jag var så liten då han försvann ur mitt liv.
Jag har en mamma, hon heter eller kallas för Nina och hos henne bodde jag tills dess att jag var ca 2 år gammal.
Då flyttade jag till min moster Pia och hennes sambo Dan.
De var tills dess att jag fyllde 18 min fosterfamilj.

Jag har aldrig direkt till någon kallat dem min mamma eller min pappa, eftersom jag visste att Pia och Dan inte var mina föräldrar. Utan jag har helt enkelt kallat dem för Pia och Danne.
När jag pratar om min bioligiska mamma och pappa så kalllar jag dem för just det, eftersom det är vad det är.
Men vi har ingen sådan relation, eller ja jag har ingen sådan relation med min mamma.

Hejsan!

Så har vi kommit till inlägg nr 2!
Min första kärlek.. Vilket är ett ämnen, eller 3 stycken ord som jag tycker är svåra att definera.
Hur ska man tolka det? Den första "kärleken", ni vet den där pojken/flickan man blir kär i på dagis eller i skolan då man är liten. Det skulle kunna vara den första kärleken, fast den kärleken betyder ofast väldigt lite och finns inte i hjärtat. Eller så kan man definera det som sitt första riktiga förhållande?
Den där kärleken som ofast är otroligt blind, och ung. Den får en att tro att man för evigt ska vara med denna person och att utan denne person i sitt liv så dör man, man dör direkt av brustet hjärta. Denna kärlek tar ofast slut, och man lever vidare utan att vara det minsta nära att dö, trots att hjärtat värker.
Eller så är det den där första riktiga kärleken, den kärleken som får dig att inse att det är såhär det ska kännas. Äkta, sann kärlek som aldrig bleknar. Kärlek som fyller ditt hjärta med ljus och glädje och som aldrig viker.

Jag väljer att skriva om den första riktiga kärleken i mitt liv.
Den kom till mig under år 2006 och har under åren bara blivit starkare.
Under november år 2006, så träffade jag den som fick mig att inse att det är såhär kärlek ska kännas.
Den som fick mig att inse det, heter Milton.

Jag tänker inte skriva om gamla flickvänner eller pojkvänner i detta inlägg, nej jag väljer att skriva om kärleken som kom in i mitt liv och har stannat i mitt liv sedan dess, om kärleken som aldrig sviker eller viker från min sida.
Om kärleken från och till en hund.
Till en speciell liten vän, en fluffig knasig, skällande liten vän vid namn Milton!


Min älskade vän Milton, och mitt livs andra stora kärlek Saga.

Hejsan!

Det blev inga fler inlägg igår, inte ens de där inläggen jag ska skriva varje dag eftersom jag inte orkade när jag kom hem, som var runt 7 på kvällen. Saga blev lite krasslig och det tog flera timmar innan hon somnade riktigt och inte ens då sov hon riktigt bra eftersom hon var täppt i näsan och lite varm. Min gofisan blir ju lätt lite krasslig av att vara på dagis, där det är fullt av bakterier! Jag hoppas att hon kryar på sig snabbt och att hon kan gå på dagis nästan vecka igen, så att hon inte missar så mycket dagis. Igår hade jag en jättemysig dag med Carina, vi satt på morgonen efter att jag lämnat Saga på dagis och pratade om allt och inget, därefter for vi till Beckis skola där vi fick äta lunch, och sedan for vi hem till Carina igen och pysslade lite med hundarna.
Sedan hämtade jag Saga och gick tillbaka till Carina och sedan när Beckis kom hem så hjälpte jag henne att göral ite ischoklad! Vi käkade middag där, och sedan blev det dags att åka hem med en trött Saga.

Nu ska jag snart lägga Saga, så att hon får vila lite innan det är dags att äta middag.
Medan hon sover, så ska jag försöka skriva del 2 & 3 av min lilla "nyårskalender" :)

Så, vi höres senare!

Bye!

.. Jag har en fullspäckad dag framför mig!
Tanken var först, då jag var glömsk att jag skulle åka till Sophia för att baka, men så kom jag på att det kommer en tjej hit för att kika på Space idag! Han ska lånas ut på foder, och den första intresserade kommer idag för att hälsa på. Vi får se hur det går, om de gillar varandra och så :)

Nu har jag precis gett Saga frukost, och hade tänkt att försöka skynda mig att ge er ett ltet morgoninlägg!
Snabbt, snabbt måste det gå för kl. 8:30 måste jag börja klä på henne ytterkläderna!
Alltså, idag.. Jag ska först lämna en liten Saga på dagis, sedan sjappar jag iväg till Carina för att umgås och därefter så kommer jag att vänta på tjejen som ska kolla på Spacie, för vi ska plocka upp henne på tågstationen i stan och sedan fara ut hit för att hälsa på min Space. Efter det så ska hon få skjuts till bussen, antingen med eller utan Space. Det återstår att se nämligen! Allt ska klaffa, och gör det det.. Ja, då kanska att han får följa med på prov.

Sedan så tänkte jag försöka ringa Sophia för att höra om vi kan baka imorgon istället :)
Vi ska julbaka hemma hos henne, göra lussebullar och sånt. Supermysigt och så jädra gott!

Nej, nu är det hög tid att klä på ungen! Vi höres ieftermiddag, då ni antagligen får höra hur det gick med Space och så får ni del 2 i min egna "nyårskalender"!

Puss och hej på er!

Hejsan!

Då var det dags att skriva det första inlägget i min lilla följetong!
Lotta nämnde i en kommentar att det blir lite som en adventskalender, och det är ju lite sant!
Men jag tror att det får heta "nyårskalender" istället, eftersom det var 30 dagar på den!
Sedan är jag så snäll och lägger till en dag till, sista dagen på detta år som jag själv väljer att kalla "Det här året"
Jag använder alltså listans senaste dag för att skriva om mitt år!

Nog om det nu!

Presentera mig själv.

Det finns mycket man kan skriva om mig, men jag väljer att hålla det enkelt.
Jag är en ganska normal småbarnsmamma, på 22 år. Född i Stockholm, uppvuxen i Sundsvall.
Här i Sundsvall spenderade jag mina barndomsdagar med att springa runt och leka häst, jag hoppade hinder och höll tävlingar med hemmagjorda rosetter som priser. Detta pågick länge, och eftersom byttes mina fantasier mot verklighet och jag fick en häst. Hästarna fanns med under många år och höll mig i schack!
Eftersom så byttes de eviga stallspringadet ut mot flickvän och hundar, och sedan emot pojkvän och barn.
Då jag var 20 år i februari 2009, plussade jag på ett gravtest och fick veta att det låg ett pyre i min mage.
Detta pyre växte till sig och är idag min 1-åriga dotter Saga som håller igång sin nu 22-åriga mamma med sitt bus, dagarna i ända! Sedan så har ju såklart de där hundarna hängt med, de tassar runt och ser allmänt nöja ut i värmen av öppen spisen.

Jag är en (för det mesta) glad tjej, som inte älskar uppmärksamhet.
Jag går gärna osedd förbi och är inte den första att ta till orda.
Men jag är också full av humor, glädje och ironi.
Älskar att driva med folk, och att skratta med mina vänner.
Hatar.. Inte så mycket egentligen eftersom hata är ett väldigt starkt ord.. Men jag kan nog lägga till djurplågeri, världens orättvisor och lidande barn(alltså inte barnen, utan lidandet. Barnen är det synd om) på min lista av hatsaker. Sedan kan listan på det som jag ogillar göras lång.. Jag tänker inte ens börja eftersom den antagligen skulle bli på tok för lång och få många att bli upprörda eller uttråkade.

Sedan ja? Vad finns det mera att nämna om mig?
Jag är en stark, stolt, positiv, allmänt grå, känslosam, barnälskande,
gråtmild, rosaälskande, hundtokig, hästtokig, glad, humoristisk, negativ vegetarian!

Bye!

Hittade detta hos Therese som hade hittat det hos Familjen Nilsson-Pettersson.
Det är en lista med 30 dagar, 30 ämnen att skriva om, ett om dagen.
Tyckte att det var skoj så jag hakar på!


Såhär ser listan ut. Så nu vet ni vad som väntar de närmaste 30 dagarna.
Jag kommer självklart skriva om annat också!

Listan att gå efter:

♥ Dag 1 – Presentera mig själv.
♥ Dag 2 – Min första kärlek.
♥ Dag 3 – Mina föräldrar.
♥ Dag 4 – Det här åt jag idag.
♥ Dag 5 – Vad är kärlek.
♥ Dag 6 – Min dag.
♥ Dag 7 – Min bästa vän.
♥ Dag 8 – Ett ögonblick.
♥ Dag 9 – Min tro.
♥ Dag 10 – Det här hade jag på mig idag.
♥ Dag 11 – Mina syskon.
♥ Dag 12 – I min handväska.
♥ Dag 13 – Den här veckan.
♥ Dag 14 – Vad hade jag på mig idag.
♥ Dag 15 – Mina drömmar.
♥ Dag 16 – Min första kyss.
♥ Dag 17 – Mitt favoritminne.
♥ Dag 18 – Min favoritfödelsedag.
♥ Dag 19 – Detta ångrar jag.
♥ Dag 20 – Den här månaden.
♥ Dag 21 – Ett annat ögonblick.
♥ Dag 22 – Det här upprör mig.
♥ Dag 23 – Det här får mig att må bättre.
♥ Dag 24 – Det här får mig att gråta.
♥ Dag 25 – En första.
♥ Dag 26 – Mina rädslor.
♥ Dag 27 – Min favoritplats.
♥ Dag 28 – Det här saknar jag.
♥ Dag 29 – Mina ambitioner.
♥ Dag 30 – Ett sista ögonblick.

Kör igång senare ikväll med inlägg nr 1!